-
Om mat
Jag upptäckte mat på riktigt när jag var 19 år och jobbade med mästerkocken Lisa. Det är sant. Innan det var mat något man skulle äta för att överleva. I hela min barndom var mat något som skulle vara hälsosamt, komma från naturen, vara lokal, ekologisk, giftfri och ätas i små portioner på bestämda tider. Helst utomhus. Gärna på öppen eld. Helst skulle morötterna plockas direkt ur landet och helst skulle de ha lite jord på sig. Om det var kött skulle man ha jagat/slaktat det själv. Det är så jag är uppvuxen. Det behövde inte vara gott, det skulle däremot ge näring. Pizza, hamburgare, snabbmat, halvfabrikat var bannlyst och jag…
-
Vid Trinity Gardens, Bali
Förra vintern var vi ju som bekant på Bali. Då vi skulle fotografera delar av Sapremas kollektion fick vi låna Trinity Gardens, eller Villa Miring som det då hette, av Spirited Living. För att du till fullo ska förstå vilket gudomligt ställe Susanna och Nilo har skapat måste du se den här filmen. Filmen är gjord i Sverige då hon ännu bodde här, men numera är Bali hennes hem och vi fick spendera fyra hela dagar i hennes magiska hus i Ubud. Hus är egentligen ett för enkelt begrepp. Jag skulle hellre kalla det för tempel. Eller mansion. Jag fick tunghäfta där. Det var så mäktigt. Varje liten detalj, doft,…
-
Det perfekta köket
Det har varit tyst på bloggen ett tag om husrenoveringar. Efter att vi var färdiga med fantastiska Rattsjöbergsakademien inomhus var det som luften gick ur mig. Livet fortsatte, gick sin gilla gång. Nyhetens behag la sig. Vi köpte ett hus till och renoverade ett kök till..ett stadskök….mer om det i ett annat inlägg. Nu får det handla om det fantastiska lantköket i Rattsjöberg. Matlagningsdelen. Inspirerat av franska rejäla lantkök. Just på den här bilden lite stökigt, så som livet är ibland. Varje gång jag kliver in i vårt kök känner jag mig alldeles varm. Det blev så perfekt. Varje liten detalj. Timmerstockar som blev över som fick användas som fönsterkarmar.…
-
Breaking every rule. Our diningarea.
Har inte tänkt på det så mycket, men det var när en fin vän till mig var hemma och sa att jag var en riktig stilbrytare. Jag blandar sådant man inte får blanda. Jag blandar Josef Franks 50-tal med jugend, bondromantik med minimalistiska små inslag, mahogny med furu, timmerstockar mot takrosetter, rosa med rött och turkost mot blått. Om det fanns en stilpolis skulle jag bli haffad direkt, eller vänta nu…höjd till skyarna. Nja, det återstår att se. Men jag tycker verkligen att det uppstår något riktigt poetiskt och modigt och eget när underliga möten sker, och det är just i sådana här hus som man får vara lite…
-
Vårt kök, innan och efter
Har inte skrivit så mycket om renoveringen sedan vi blev färdiga. Jag tror att jag kanske blev så utsliten och utbränd på den att jag inte orkade. Den tog all vår kraft. Men nu har det varit färdigt ett halvår och den lugna känslan av hem börjar infinna sig så nu är det dags att börja visa lite före och efter bilder. Jag har inte plockat bort något för fotograferingen, utan låter det vara på riktigt, såsom det faktiskt ser ut. Sanningen (den är alltid mest intressant.) Innan: Det var egentligen inget fel på det, tänkte jag som den bohemiska konstnären som jag är, som sommarbostad en månad per år.…
-
Fantastiska skördetider
Hos min mamma och pappa finns en massa fina fruktträd, däribland ett underbart päronträd som ger de mest delikata små päron Jag bestämde mig för att göra en paj Fint mjöl mald av en bonde som jag fotograferat Päron går väldigt bra ihop med Grand Marnier (apelsinlikör, blev mest den för att den stod närmast) men jag hade även i riven mandelmassa och ägg och mjölk och det blev väldigt fint äktenskap Behöver inte ens serveras med vaniljsås (men grädde hade nog varit fint) för den är redan så söt och fin.
-
Ett litet snabbt hej hej
Ett litet snabbt hej bara. Från grädden och jordgubbarnas-land. Och tro nu inte att jag är ledig och glassar hela dagarna, nej, nej, här händer det grejer förstår ni. Jag jobbar och jobbar och jobbar och när jag inte jobbar socialiserar jag. Kram så länge.
-
How to make pasta
Först behöver ni durumvete, ägg, lite salt och fin olivolja sen lite finess med att baka ihop det sedan en enkel (eller komplicerad) pastamaskin och gärna en snygg italienare som lagar det, men det går precis lika bra med en svensk kusin (som min Markus) en viss känsla förstås så behöver ni ett kök och gärna ett gäng med åskådare och glada vänner ett mått (i det här fallet lånade vi Viggos leksaksplastglas från Ikea) om ni ska laga panzerotti som vi gjorde behöver ni nån fyllning. Vi improviserade och använde cheddarost, ricotta och färsk sparris Voila. Mums. Vilken otrolig njutning.
