-
Vattenfallet
Vi vandrade en timme genom ett permakultur-landskap innan vi kom fram till det hundra meter höga vattenfallet som skvätte ner oss likt stjärnstoff på ett himlavalv. Jag hade kunnat stanna hela dagen, låta vattnet leda mig till konst. Alla vet att allt som är fuktigt blir bra på bild. Det blir som en lyster, en extra glans. Hud, händer, kroppar, löv och stenar. Det var en lerig botten, men det var tur för att inte upplevelsen skulle bli en kliché av paradiset. Porlande sötvatten som faller ner mot jordens dragningskraft. Två yogisar i ett högt beläget regnskogsparadis. En fotograf som får andnöd. De andra som var med oss drog i…
-
När det regnar på Bali
Så hamnade jag på Bali i ett ljummet regn, ni vet, ibland får man energin från ingenstans. Tar tag i en dröm som ligger där och skvalpar någonstans långt bak. Eller så är det någon som hör ens rop någonstans långt ifrån och kommer med ett erbjudande som är alldeles för bra för att kunna värja sig emot. Då är det flödet som talar till en, och flödet säger man inte nej till. Inte ens om man kunde. Jag har haft ett tufft år av olika anledningar. Kanske det tyngsta i mitt liv. Man går och hankar sig fram i tillvaron, försöker passa in så gott det går. Försöker…
-
The sisters.
Det hela var lite magiskt och vi sa hej då till varandra på samma ställe som vi träffats den allra första gången. På en surfarshack längst österut på stranden. Bojana bar sin mammas egenvirkade topp och kjol från 60-talet. Hon påminde om en brud som nyss sagt ja i ett rådhus. Båda bar de sin mors virkade smycken. De var klädda i en hel kollektion. Vilda lillasyster och ansvarsfulla storasystern. som ett klassiskt utdrag ur en psykoterapeutbok. Vi låg i sofforna och fnittrade. Jag fotograferade. Var inte säker på om jag gillade den tantiga stråhatten, men Bojana försäkrade mig om att den var rätt. Den ständiga atlantiska brisen som alltjämt…
-
Kreta
Samariaravinen på Kreta är en underbar upplevelse. Vi gick den snabbt när jag var gravid i 20:e veckan. Så kom vi fram till en fantastisk stenstrand där vi låg och sträckläste våra böcker medans vi väntade på färjan som skulle ta oss tillbaka.
-
Liten resa med Viggo och mormor
Jag ville så gärna ut och resa till något soligt och varmt ställe men hur jag än vände och vred på det så kunde ingen följa med. Jag bestämde mig för att resa ensam med Viggo. Ville bara hänge mig åt honom, bada, umgås, leka med bilar i sanden, det är underligt vad en 3-åring är lätt att ha med sig. Så jag bokade det lättaste jag kunde finna vilket var en all inclusive-resa till Cap Verde med barnpooler och barnklubbar. När min mamma (Viggos mormor) fick höra att vi skulle resa ensamma till afrika så ville hon bestämt följa med, och det fick hon ju givetvis. Då fick jag…
-
Urban gardening
Om jag någongång i mitt liv skulle bo i en stor stad så skulle det vara New York. I sådanafall skulle jag ha en bakgård som liknar denna. Prunkande. Kollektiv. Doftande. Mina kära magiska vän Steffan som jag lärde känna för länge sedan (då han bodde på Finnskogen) bor numera återigen i New York och gör tillvaron magisk där istället. I norra Värmland lärde han sig mycket om kooperativ och föreningsliv och tog med sig delar av det till NY. Så skapade han en odlingsoas på en bakgård på en av sina fastigheter, så de omkringboende får hyra odlingslådor och odla sina egna blommor och grönsaker. Det är så fint.…
-
Korsika Augusti
Augusti är på alla sätt min favoritmånad. Det är månaden som medelhavet är som varmast. Det är månaden som vi stänger för säsongen, drar på semester och får njuta av sommarens skörder. Egentligen tycker jag att vi börjar skolan alldeles för tidigt i Sverige, för den som upplevt en sen augustivecka i södra Frankrike glömmer det aldrig. Jag tog med min guddotter Alva och lille Viggo på en veckas solsemester i Korsika. Det är den vackraste ön jag vet. Den har den perfekta kombinationen av Frankrike och Italien. Äventyrsliv med elegant finess. Stora, vackra berg och vita, långa stränder. Bondeliv och jetset. Stigar, tåg, hästar, dykning, vandring och samtidigt restauranger…
-
Arkitektur, Frihet, Mat, Natur, Recept, Resa, Reseguide, Restips, Travel, Travelguide, Vandring, Vänner
Back to basic
Jag har befunnit mig i ett himmelrike ett dygn. Jag tänker inte berätta så mycket mer därför att jag ska försöka få ner det i en story och sälja den. Men i himmelriket bor man i trädkojor. Man äter mat med sina vänner i det fria Mat som man lagat utomhus över öppen eld. Vilket paradis. Back to Basic. Glamping. Eco. Wilderness. Vilka fantastisk laddade ord som strax kommer rinna ut mina fingrar och ned på ett papper.
You May Also Like
I had this fire inside me
Bacalao eller minnen av mat
Cairo Pyramids without guide
