Frihet, Helena funderar, Inspiration Träning, kärlek, Kropp & själ, Skidor, snö., Värmlandstips, Vasaloppet, Vinter

Pånyttförälskad

Jag drömmer på nätterna. Jag vaknar på morgonen och längtar. Jag sätter på mig mina kläder och mödosamt börjar jag planera dagen när jag ska få chansen igen. Jag tittar på temperaturen och funderar på hur jag ska klä mig för optimal upplevelse.

Det är så otroligt härligt att vara kär igen.

Foto 2018-01-11 14 20 56

Jag planerar tiden och de olika mötesplatserna. När, var, hur. Har en karta i huvudet över potentiella leder där jag kan få chansen till ett passionerat möte igen.

Foto 2018-01-11 14 01 51

Idag hamnade jag av flera olika anledningar på Haralöpet i Ekshärad, och det var här jag föll för 18 år sedan. Handlöst förälskade jag mig.

Haralöpet är platt, elva kilometer långt och går över myrmarker, sjöar, bäckar och genom små skogspartier. Av någon anledning skiner nästan alltid solen på Haralöpet. Det känns som det ligger över allting annat. Man kan stå och staka i timmar utan att tänka på att det faktiskt är skidor man åker.

Foto 2018-01-11 14 27 28

Det finns så många olika typer av snö. De säger att eskimåerna har hundra olika ord för snö, men det har vi också i vårt land. Samerna har också hundra olika ord, vi har bara inte lärt oss dom.

Idag var översta snön som tre centimeter florsocker ovanpå skaren. Hade jag varit jägare hade det varit lätt att spåra.

Foto 2018-01-11 14 12 52

Haralöpet är svåruppkört. Det kräver  en stadig grund av is för att sedan täckas av rejält med snö, vilket inte har skett på flera år. Så idag åkte jag obanat, rakt ut i terrängen. Följde hararna, tjädrarna och hackspettarna. Jag åkte längre och längre bort för att se om det var så som jag minns det.

Foto 2018-01-11 14 17 44

Idag var det elva minusgrader, men det kändes som fyra. Min kropp börjar vänja sig, bli tåligare, starkare. Som en slags vinterpäls. Kanske är det en effekt av förälskelsen.

Min nya jacka har färgen som hos en buddistmunk. Vill bara omge mig med orange, gult, eldrött. Som solen. Vill vara glad.

Foto 2018-01-11 14 02 45

Det är så otroligt härligt att vara kär igen.

Min kärlek heter skidor, och precis som en gammal stadig förälskelse har min passion genom åren gått upp och ner, men just nu är den på topp. Den har aldrig varit starkare. Känns som dess band till mig är oslitbara, som att de ger mig en mening med livet, en nyans i tillvaron, en identitet, en relation. De ger mig endorfiner, oxytocin, syre, lycka. De ger mig ett flow, en meditation, en närvaro.

Ingen kan någonsin ta skidorna ifrån mig. Så tacksam för dem i mitt liv.

Personligt, Skidor, Vasaloppet

Här sitter jag och fäller en tår eller hur man får ihop ett 5-mannalag

Har peppat hela veckan. Kollat in väderleksrapporten, planerat, bokat, funderat, laddat. Ätit pasta och väldigt mycket grönt, fått en ny mössa i present. Sponsringspresent.  Lämnat in mina skidor på supervallning och köpt energibar. Fnitttrat ihop med mina lagkamrater Lag Hamla. (Hamla är ursprungsgården familjen kommer ifrån)
Tre kusiner (ja, kusin Christina och syster Anna) en pappa och en släkting från USA, ja, planen var att köra Stafettvasan. 
Såå:
Pappa fick en flis i fingret och höll på att få blodförgiftning. Åkte på en antibiotikakur men bestämde sig för att köra ändå. Han menar att det inte är någon skillnad från det liv han lever till vardags. Okej, det köper jag. Han är timmerman. Ska mycket till för att en sådan ska sjukskriva sig.
Min syster Anna skadade axeln i tjejvasan då en kvinna föll framför henne så det kommer ta månader för henne att återhämta sig så det sket sig. Då hoppade min mamma in som hennes ersättare.
Kusin Christina blev sjuk men frisk igen så det löste sig.
Så var det jag då…som imorse kände en begynnande förkylning i bihålorna och som ikväll blomstrade ut i en heshet och feber. Nej, man kan inte åka Stafettvasan, inte ens en mil och absolut inte 2,4 mil med feber i kroppen och absolut inte med nummerlapp på bröstet. Bara nummerlappen hetsar till pulshöjning. Vilken tur då att jag har en grym farbror som kört en sisådär 20-30 vasalopp. Han var riktigt sugen på att pröva stafettvasan så han tog min plats.
Men oj vilket pusslande vi haft för att få detta att gå ihop. Bilar, chaufförer och stafettpinne. Men oj vad kul de kommer ha imorgon. Det kommer vara strålande sol och azurblå himmel.
Jag sitter och fäller en tår med en feberfrossande liten Viggo i knät. Det är första gången i hans liv som han är riktigt sjuk. 
Ja, så kan det vara. IRL.

Rattsjöberg, Skidor, Spara pengar, Sport, Vasaloppet

Vackra spår

Min mamma och pappa tröttnade så på att vara beroende av att andra gjorde skidspår, så det köpte sig en egen spårkälke och nu har de vackraste spåret utanför vardagsrumsfönstret som jag fick sticka iväg på häromdagen. Alldeles ljuvligt.

En kille i Bjäverud säljer egentillverkade spårkälkar till ett mycket sjysst pris.

Nu behöver de bara en skoter (de lånade av grannarna innan).

Barn, Chariot, Vasaloppet

Premiärtur med Chariot Cougar skidset

Den stränga kylan har hållit oss inomhus, men idag när temperaturen visade på behagliga  -3° och nyfallen snö klädde spåren stack jag och Viggo ut på premiärtur med vårt Chariot Cougar skidset.
Vagnen har vi ju haft ett tag, jag köpte den begagnad på blocket förra vintern men skidsetet har varit svårt att få tag på begagnat så det fick vi köpa nytt.

Det fungerar lysande, världens bästa barnvagn. Viggo sover gott inne i vagnen, fastspänd i en sele, skyddad från snö och regn.  Så är det helt enkelt skacklar som sitter fast i ett bälte i mig. Vagnen är riktigt smart. Vi har både jogginghjul och cykelset och nu skidset, ingenting kan egentligen få oss att stanna inomhus annat än slapphet. Men vagnen ja, allt har snabbgrepp, är lätt, går snabbt att byta.

Jag ska ta lite mer närbilder och visa den här förträffliga vagnen och dess möjligheter, men idag hade jag inte tid. Idag ville jag åka skidor!

Här vinkar min fina familj. Hej hej.
En svensk klassiker, Frihet, Inspiration Träning, Porträtt, Sport, Vasaloppet

Min kille



Min kille och jag lever två ganska separata, självständiga liv och har levt så nästan alltid. Det fungerar. Min killes absolut största intressen i livet är sport. Att utöva sport, se på sport, utveckla, diskutera, läsa om sport. Hans främsta intressen ligger i MTB, längdskidor, tennis, inlines, golf, löpning. Men det spelar nog ingen roll vad man placerar honom i för sport så är han rätt duktig på det mesta. Han främsta egenskap är uthållighet och långdistans. Och cyklar. Han älskar cyklar över allt annat. Ekrar, kedjor, fälgar, däck, vikt…cykel liksom. Han kan prata cykel i timmar.
När vi två träffades var jag en äventyrlig tjej som höll på med allt som hade med äventyrlighet och våghalsighet att göra så jag tror att han blev förälskad i mig för att jag var en sådan där tjej han kunde dela bergbestigningar och utövning av sport med. Någonstans tror jag att vi båda hoppades på att vi skulle kunna göra några trihathlontävlingar ihop.
Det gör mig så ont att se att tiderna ändras och mina syften och behov med dem. Från april till september varje år dedikerar jag mitt liv till mina arbeten och de har inget med sport att göra. Jag bara servar mina gäster i min restaurang och är ute på fotouppdrag.

Vad hände egentligen?

Min kille fortsätter träna och tävla och vara ute på fysiska äventyr medans mina äventyr består av andra saker som kamera, disk, musik, mat, datorer, tvätt, löner, lightroom och drinkar.

I söndags hade jag lovat att vara chaufför åt honom på Cykelvasan. Vasalopps organistaionens absolut första MTB-lopp. Det var verkligen ett sant nöje och otroligt inspirerande. Ni alla vet ju att jag älskar Vasaloppsorganisationen och det är otroligt roligt att se att ett MTB-lopp har tagit form. 1470 startande i långa loppet (90 km). De räknar med det 5 dubbla om några år.

Jögga startade i näst sista ledet och kom på 89:e plats i motionsklassen vilket betyder att han måste cyklat om en sisådär 1000 stycken.
Jag vet att jag någonstans har valt Jögga för den han är. För att han alltid kommer att vara ute på sådana här saker och även om  jag själv inte hinner under sommarmånaderna vet jag att det kommer komma tider då det finns mer tid och då tar han med mig.
Han är min främsta inspiratör när det kommer till träning och jag vet att han alltid kommer att dra ut mig på saker.

Han ger mig bara träningsgrejer i present, piskar på mig och ber mig hålla ett högre tempo. Han ber mig lämna komfortzonen och ta i lite mer. Han är som min privata pt. 

Jag älskar honom också för den självständighet han ber mig ha.  Jag vet också att jag aldrig kommer bli en riktig tjockis så länge han är vid min sida.

Bilderna är från Cykelvasan igår.

Natur, Sport, Vasaloppet

Än är inte vintern slut

På min facebook säger de flesta att de vill att vintern ska ta slut. Det där förstår jag inte alls. Det är nu den fina skidsäsongen börjar. Att kunna skejta på isig skare och flyga fram överallt och få fräknar av stark marssol.

Sitta och sola i ett vindskydd med en apelsin och bara njuta av mötet mellan två årstider. En himmel som är mer blå än blues och en sol som allt öppnar upp sig för. Det är total lycka för mig.

Ni som bor lite mer söderut och inte har någon snö är välkomna upp till norra värmland. Här finns massor. Det tror att det är därför jag bor här.

De här veckan är min träningskalender glad. Fortsätter jag såhär i ett år kommer jag kunna åka Vasaloppet på mindre än 7 timmar nästa år.
-Lördag 10 km klassisk längdskidåkning på Haralöpet.

-Söndag 10 km klassisk längdskidåkning. Mycket stakning i blöt snö.

-Måndag 8 km längd på Stadion. Intervall.

-Tisdag 20 km skate på skaren, 2 timmar! Distanspass.

Bilderna är tagna med min kassa mobil.
Natur, Sport, Vasaloppet

Än är inte vintern slut

På min facebook säger de flesta att de vill att vintern ska ta slut. Det där förstår jag inte alls. Det är nu den fina skidsäsongen börjar. Att kunna skejta på isig skare och flyga fram överallt och få fräknar av stark marssol.

Sitta och sola i ett vindskydd med en apelsin och bara njuta av mötet mellan två årstider. En himmel som är mer blå än blues och en sol som allt öppnar upp sig för. Det är total lycka för mig.

Ni som bor lite mer söderut och inte har någon snö är välkomna upp till norra värmland. Här finns massor. Det tror att det är därför jag bor här.

De här veckan är min träningskalender glad. Fortsätter jag såhär i ett år kommer jag kunna åka Vasaloppet på mindre än 7 timmar nästa år.
-Lördag 10 km klassisk längdskidåkning på Haralöpet.

-Söndag 10 km klassisk längdskidåkning. Mycket stakning i blöt snö.

-Måndag 8 km längd på Stadion. Intervall.

-Tisdag 20 km skate på skaren, 2 timmar! Distanspass.

Bilderna är tagna med min kassa mobil.
Vasaloppet

Vasaloppet

”>

Så otroligt roligt. Igår följde jag av en slump med upp till Mora och Vasaloppsmålet och blev så peppad av Daniell Tynell och Sandra Hansson och festen att jag idag redan har bokat en Vasaloppstart till år 2010. Nu har jag verkligen något att se fram emot.

På bilden av mig ser ni att jag har en såkallad täckkjol. Min resa upp till Mora var så spontan att jag varken hade täckbyxor eller min kamera med mig. Som tur var fick jag låna dena täckkjol av Nina på PN sport. Min lilla klena Leica fanns dock med i min ficka. Dock inget instrument att fotografera sport med men jag fick iallafall en bild på Gustav Vasa och en bild på Jögga då han kom i mål.




Vasaloppet

Vasaloppet

”>

Så otroligt roligt. Igår följde jag av en slump med upp till Mora och Vasaloppsmålet och blev så peppad av Daniell Tynell och Sandra Hansson och festen att jag idag redan har bokat en Vasaloppstart till år 2010. Nu har jag verkligen något att se fram emot.

På bilden av mig ser ni att jag har en såkallad täckkjol. Min resa upp till Mora var så spontan att jag varken hade täckbyxor eller min kamera med mig. Som tur var fick jag låna dena täckkjol av Nina på PN sport. Min lilla klena Leica fanns dock med i min ficka. Dock inget instrument att fotografera sport med men jag fick iallafall en bild på Gustav Vasa och en bild på Jögga då han kom i mål.




En svensk klassiker, Frihet, Sport, Vasaloppet

Sveriges bästa folkfest

”Snökaos idag på Öppet Spår

Efter att de 6600 deltagarna idag på söndagsmorgonen gett sig iväg för att åka Öppet Spår, öppnade sig plötsligt himlen och det började vräka ner snö. På mindre än en halvtimme föll det hela 10 cm och sedan har det fortsatt att snöa hela dagen. I Hökberg har det under dagen kommet mer än 20 cm!För första gången i Vasaloppets historia bestämde vi oss därför för att köra med pistmaskin i spåret under pågående lopp, säger spårchef Kjell Johansson. ”

Stod att läsa i Vasaloppets pressmeddelande den 22/2 09.

Så fick jag äntligen åka öppet spår. 9 mil i fädrens spår.

Jag hade bara 20 mil i benen innan men ville ändå prova då jag åkt kortvasan och tjejvasan tidigare. Mamma och pappa följde med som coacher och chaufförer och Jörgen följde med och körde i sitt eget tempo. Det var det värsta tänkbara föret. Det snöade konstant hela tiden pudersnö och medans jag var ute i spåret föll ca 2 decimeter nysnö.

Jag tog det ganska lugnt för jag visste inte hur min kropp skulle reagera då 5 mil är det längsta jag kört tidigare. Med facit i hand hade jag nog kunnat stå på lite mer.

Det fanns inga spår att prata om och då det fanns spår var de sliriga och ”hemmagjorda”. Det var som sagt var första gången i historien som de var ute och körde med spårkälken under loppets gång men snön var så fluffig och lätt att det inte gjorde någon skillnad.

Jag fick heller inget fäste. Snön frös fast under skidorna. Däremot hade jag ett härligt glid vid vissa tillfällen. Tack till Peter på PN´s sport för kunskapen och tack till Jörgen som vallat.

Jag åkte på 9.20 och för att vara första gången på en 9 mil bana får jag vara mycket nöjd. Speakern pratade om att de flesta åkte en timme längre än normalt.

Det var fantastiskt kul trots det förfärliga föret (det hade kunnat vara värre, det hade kunnat vara regn och plusgrader).

Jag längtar faktiskt efter att någongång få åka vasaloppet första söndagen i mars (dock inte nu på söndag då min kropp är lite försvagad)

Jag rekommenderar alla att köra något lopp under vasaloppsveckan för det är en fantastisk folkfest och en underbar kultur. Man går miste om en stor kulturskatt i Sverige om man inte åker till Mora någongång under dessa 9 dagar då festen pågår.