-
Korsika Augusti
Augusti är på alla sätt min favoritmånad. Det är månaden som medelhavet är som varmast. Det är månaden som vi stänger för säsongen, drar på semester och får njuta av sommarens skörder. Egentligen tycker jag att vi börjar skolan alldeles för tidigt i Sverige, för den som upplevt en sen augustivecka i södra Frankrike glömmer det aldrig.Jag tog med min guddotter Alva och lille Viggo på en veckas solsemester i Korsika. Det är den vackraste ön jag vet. Den har den perfekta kombinationen av Frankrike och Italien. Äventyrsliv med elegant finess. Stora, vackra berg och vita, långa stränder. Bondeliv och jetset. Stigar, tåg, hästar, dykning, vandring och samtidigt restauranger som håller världsklass. Det allra bästa av allt är att det känns som man får plats då medelhavet annars kan vara ganska överbelamrat just i augusti.Självklart köpte vi en slokande vacker stråhatt att skydda oss mot solen (även om vi är sanna heliophilior)och Frankrike har allt jag älskar. Fina fruktmarknaderSpecialaffärerVackra fort, stränder och turkost havGränder med grymma, delikata restauranger.

Jag försöker lära Alva att testa sådant som hon inte testat förrutsom svalkande melongazpachoFortsättning följer… -
Back to basic
Jag har befunnit mig i ett himmelrike ett dygn. Jag tänker inte berätta så mycket mer därför att jag ska försöka få ner det i en story och sälja den. Men i himmelriket bor man i trädkojor.Man äter mat med sina vänner i det friaMat som man lagat utomhus över öppen eld. Vilket paradis. Back to Basic. Glamping. Eco. Wilderness. Vilka fantastisk laddade ord som strax kommer rinna ut mina fingrar och ned på ett papper.
-
Alghero
Så sista delen av vår resa spenderade vi i Alghero. En fin kullserstensstad med vackra fik. Blev faktiskt imponerad av denna stad. Vi åkte vilse i den, hamnade på så trånga gator så att om bilen hade fått motorstopp hade vi inte haft den minsta chans att ta oss utoch en av de största hamnar jag sett. Jag älskar hamnar. Jag låtsas alltid att jag tillhör en av båtarna (såsom det var när jag var runt 20, ska berätta om den tiden någongång)och det fanns en gammal vacker muroch en underbar hamnpromenad (ser ni väskan Jögga har på sig, min, det bästa köp jag någonsin gjort, en fjällräven rucksackno 21, så diskret och snygg och praktisk)och solnedgångar (ja, jag samlar ju typ på dem, vem gör inte det förresten?)och himlen blev så otroligt dramatiskoch vackra vesporoch Viggo som blir mer och mer svår att fotografera, han har så bråttom alltidJa, sedan åkte vi hem. -
Spahettivästern-stad
Hittade en övergiven stad i mitten av ingenstans. Enligt guideboken var den känd för att ha använts till att spela in spagetti-västen på 60-talet (sånt gillar jag)Det var underbara kulissernågra vackra trädoch vackert ljus. Vi hade kunnat vara där i timmar om det inte varit för att Viggo var lite trött och inte på humör att springa runt och fota (så är det att resa med barn. De bestämmer allt)men det var en konstig känsla att hitta en övergiven, tyst mexikansk-lookalike by i Italien, men enligt sägen var det en spansk conquistador som skapat byn
-
Sardinien del IV
Efter fem dagar på det första stället tog vi bilen ner till ett ställe på västkusten där jag hyrt ett hus. Vi åkte och åkte och det blev mer och mer glest mellan husen och byarna och tillslut hade vi ingen aning om vi hittat rätt. Men det hade vi. San Giovanni Di Sinis är en bortgömd liten by i ett naturreservat med arkeologiska utgrävningar. Killen som tog emot oss undrade hur vi hade hittat dem ”för det är Sardiniens bäst bevarade hemlighet”.Vilket paradis vi hittat.Vi hyrde ett stort, bekvämt hus mitt på stranden, med en solnedgångsterass. Vi var tvungna att nypa oss i armen. Sådana här ställen finns ju liksom inte på riktigt.och mina tre bästa killar. Tänk att jag är så lyckligt lottad som får ha dessa runt mig. Markus bara fem månader per år då vi jobbar ihop men ändå.Vårt hus. Ägaren hade ärvt det av sin far och hyrde ut det och jag tänkte att det måste vara en lycklig människa som kan hyra ut sitt eget semesterparadis.och i ”trädgården” växte timjan, rosmarin, oregano och levendel. Och i huset fanns en massa leksaker till Viggo. Gissa om han njöt av traktorerna.Det är ju inget ställe för boulevardflanören för det fanns inga restauranger och knappt någon butik och inte en enda turistmen det fanns milslånga stränder, hundar, ett vackert hav, en ändlös sol, sköldpaddor, delfiner, surfare och arkeologiska utgrävningar från en 8000 år gammal stad vid namn Tharrosoch vi hade ju en bil och kunde ta oss in till den större staden som låg någon mil bortoch jag vågade mig på att gå ut och springa, de första skälvande stegen till att bli en löpare igen….Forts. följer…. -
London del III
Jag sa till Corin: Jag måste få åka till antingen Camden Market, Kensington Market eller Portobello Road för att få uppleva lite klassisk marknad. Då skrattade Corin och så sa hon: Helena, you are such a tourist, I will show you something better.
Så då åkte vi istället till östra London och Corins favoritområde (efter hennes egna kvarter förstås) och det var Bricklane och Spitafields Market. Hippt, konstnärligt och vibrerande.Mängder med spännande grafitti och vackra väggar (det var här som Bankys konst syntes mest)Corin säger att mycket av den vackra konsten på de gamla industrihusväggarna kommer att försvinna då hela området genomgår en uppfräschning inför OS. Helt ärlig är jag inte så orolig, för det är just det som är en del av processen. Konstnärer och kreatörer hittar alltid nya områden där hyror är billiga och förvandlar dessa områden till sina och efter några år skjuter hyrorna i höjden och ”finare” människor flyttar in. Så har det varit i alla tider och överallt.
Men än så länge var Bricklane och Spitifield ett område där det pyste och kved av kreativitetI varje litet gathörn hände något spännandeoch överallt syntes tecken på visuella uttryckjag hittade en kub att vila lite påoch mellan grafittiväggarna och spåkvinnorna och antikhandlarna och vintageaffärerna såldes det underbar mat i trånga små fiksköna små boutiqesretrovurm (kanske är dags att plocka fram de gamla 90-banden med blandmix)Vackra klänningar fanns det att köpaoch spännande saker att fotograferaoch just när vi var där så pågick någon slags matfestival så det pyrde och ångade ur alla slags grytor. Det luktade curry och pratades olika språkoch här är jagdet var nog allt. Det var ett område som jag gillade väldigt mycket och jag rekommenderar en sväng dit på söndagarna då det är stor marknad.Hej så länge. Forts följer. -
Minns en resa till Paris
Idag har jag rensat min dator, och hittade en resa som jag aldrig publicerade på min bloggDet var en resa som vi gav i 30-års present till vår käraste vän Anna-Lena.Paris är världens bästa stad.Vi hyrde en sjaskig möglig lägenhet av Paris Experten. Men bakgatan var fin.De hade lattjat upp med blommor på bordet.Men då vi inte var nöjda gav de oss istället en tjusig lägenhet högt upp med utsikt mot Eiffeltornetoch vackra takåsar och fina himlarVi var uppe vid Montmarte förståsoch vid Louvren.och eftersom Anna-lena aldrig hade varit i Paris gjorde vi förstås allt det där man ska göra i Paris. Som att besöka Notre Dame.
och eftersom jag var gravid i tredje månaden var jag så vansinnigt trött så inne på en bänk i Notre Dame, bland alla människor och turister somnade jag. Och sov i kanske 20 minuter.och vi besökte kanskevärldens mest berömdabokaffär Shakespear and co
Världens äldsta bokhandel menar jag, men det kanske är samma sak?och det var ju givetvis ett mecka för Linda som har böcker som religionoch det var så vackert precis överallt. Krispig semptemberluft.och vi gick och gick och skyndade oss med att hinna med så mycket som möjligtoch vi gjorde allt det där obligatoriska. Åt paj på en bänk i Montmatreoch åt oss igenom alla fantastiska tre rätters menyer. Åh är det något jag älskar med fransmännen så är det deras matkultur.Här fick jag en annorlunda (turistisk) servering av Sallad Nicoiseoch vi gick och gickoch vi hade det väldigt roligtoch vi tittade på andra vackra människor (jag älskar sånt här fantastiskt hår)och vi var på mitt drömställe Porte de Clignancour. En antik/loppis marknad, den största i världen har jag hört sägas. Vilket paradis. Jag hann inte plåta något alls. bara titta och beundra. Hit vill jag åka med en stor bil/släp någongång.och i Paris känns vardagslivet som en saga, som den här tjusiga bilen (?)parkerad på en fin gata i MontmarteEller den här affären som säljer lösa dockögonoch utsikten från Eiffeltornetoch vi var brunbrända för det var efter sommarenTänk hur man kan få återuppleva en vänskapsresa bara med hjälp av bilders skull. Underbart.Och tänk att lille Viggo bara var ett litet foster inne i min mage…ett foster som jag tänkte på exakt hela tiden._______________________Åh vad jag längtar till Paris nu.Bilderna är från min och Lindas kamera.

































































































































