Det är något mellan mig och Indien. Ett direkt hemmahörande. Redan när jag kliver ut ur planet och ner på den varma marken i den fuktiga luften känner jag att jag kommit hem. Det var samma sak för 10 år sedan. Inget land i världen är för mig så bekant som Indien.  Färgerna är mina, dofterna liksom familjära och min rörelse i detta land är fullständigt naturlig. Jag är där men ändå längtar jag redan tillbaka tills det att jag ska få återvända. Det känns som om varje individ är min syster eller bror. Jag går och får behandling av en ayervedadoktor från Rishikash. Hon är liten men stark.  Säger…

Jag och min kompanjon Fredrik brukar vara ute på resa tillsammans. Sist var vi i New York och letade gallerier för honom att ställa ut på. Bilden här föreställer oss som turister på Empire State Building. Jag skrattade så åt den här ofrivilliga bilden. Jag köpte den på plats. Lägg märke till strecket på golvet som man ska stå på. Nu var det dags igen, men vi hade tänkt oss en liten kort weekend….kanske till södra Frankrike eller till Köpenhamn eller Berlin. För att fotografera, diskutera och konferanciera bilder, kameror och bildkomposition. För att hämta inspiration helt enkelt. Vi hade gärna velat ta med oss fler fotografer på vår fotosafari…

Hos mig har alltid julen firats på samma sätt. Om det något som någongång haft rutin i mitt liv så är det faktiskt julen. Hemma i fantastiska Rattsjöberg, med min stora, fina familj. Högt i tak. Mycket ljud. Femtitalet klappar. Presenter som delas ut fel. Farbror Bosse som råkar få ett läppstift. Nötallergiska systerdottern som får en chokaldask full med nötchoklad. Granntanten som på kort besök råkar få den dyra, elektriska termometern helt av misstag. För sent att ta tillbaka. Chokladaskarna som ligger under granen och som smälts ner till en chokladtårta för att värmeslingorna i golvet varit lite för varma. Sång, dans, Karl-Bertil Jonsson….och sill så långt ögat når.…

Apropå det här med skriftspråk. För några år sedan reste jag i Indien. Jag skrev mail hem till mamma om mina strapaster. Jag blev bestulen nära gränsen till Nepal och bestämde mig för att skydda mig lite bättre. Jag skulle åka några långa tågresor och blev tipsad om att kedja fast min ryggsäck i min sovkoj nattetid på tåget. Sagt och gjort, jag skaffade en kedja och ett hänglås. Datorerna jag skrev på saknade givetvis å, ä, ö och jag brydde mig aldrig om att ställa in datorerna på svenska tangentbord så mailen hem till mamma saknade dessa bokstäver. Hemma undrade mamma vad hanglas betydde. Hon översatte det till hanglas…