• Back to basic

    Jag har befunnit mig i ett himmelrike ett dygn. Jag tänker inte berätta så mycket mer därför att jag ska försöka få ner det i en story och sälja den. Men i himmelriket bor man i trädkojor.
     Man äter mat med sina vänner i det fria

    Mat som man lagat utomhus över öppen eld. Vilket paradis. Back to Basic. Glamping. Eco. Wilderness. Vilka fantastisk laddade ord som strax kommer rinna ut mina fingrar och ned på ett papper.

  • Sånt vi gör på söndagarna

    Så hände det sig så att vi hade en sådan otroligt fin söndag (som tyvärr slutade på akuten för lille Viggo) men vi firade en speciell bröllopsdag som kommer få ett eget inlägg.

    och vi hade det väldigt, väldigt mysigt hela familjen. Och världens bästa Alva var förstås med


    och jag hade mina Pippi-skor på mig (det är jag och världens bästa NWT-journalist Fröken Sims som har exakt lika kom vi på en gång på en fest) och ja, alla som sa till mig att brösten skulle försvinna efter att man slutat amma har fel, jag väntar fortfarande på att de ska krympa men kanske får jag börja träna också. Har lovat mig själv att hamna i inre och yttre fysisk balans när huset är färdigt.

    så började vi leka på stranden, jag och mina bundsförvanter
    och himlen var kusligt vacker och vattenytan alldeles vodkablank
    och Markus och Alva övade gamla skejtarmoves (eller nåt)
    och vi gosade och mös
    och dansade och hoppade
    fin plats alltså.

    Tänk att ha en sådan här underbar guddotter. Det är riktigt lycka.
    Och lille Viggo ja, han trillade på studsmattan och slog i ett ben och vi har varit alldeles utom oss av oro, för det är verkligen inte lätt när de är så små och inte kan förklara vart det gör ont. Vi har besökt både vårdcentralen, akuten och röntgen och han har suttit alldeles stilla en hel dag.  Jag ber till gudarna att han ska hoppa upp imorgon och springa och sjunga precis som vanligt. Så nu håller vi tummarna för det. 
  • Dagen då Viggo döptes


    Kolla kolla vad jag äntligen fick tag på. Efter att ha letat en stund så fann jag den tillslut. En Odd Mollys ”Higher than my own goals” i storlek 3 från kollektionen ”Hands of a lover”. Den infann sig i ett paket i brevlådan dagen innan lille Viggo döptes.  Och den är så vacker. En riktig raritet som ska få följa med mig i livet. Om ni undrar över den fantastiska tapeten så befinner vi oss i vårt nyinköpta renoveringsprojekt. Mitt drömhus. Vi fick nycklarna på fredag kl 14 och på lördag k 15.00 hölls Viggos dop där.

    Han döptes utanför. Det var strålande sol, riktigt varmt. September luft och indiansommar. Himlen var så blå att den hade kunnat konkurera med den grekiska blå färgen som man hittar på vykort. En liten violonist från en annan tid spelade först Boeves Psalm på dragspel och sedan psalmerna och värmlandsvisan på fiol.

    Markus, min kusin och tillika den ena gudfadern hällde vattnet i dopfunten som var en sten i granit, urgröpt av min pappas vän, stenhuggaren Kristian Lund. Vi hade två flaskor vatten. I den ena (ölflaskan) kom vattnet från Rattsjön, och den andra förgyllda bägaren kom vatten från Klarälven.
    Prästen Ingemar döpte sedan Viggo och Viggo var alldeles tyst.

    Min mamma var så vacker. I min efterlysning efter Odd Molly-rariteten fick jag även tag på en likadan fast i grått i en mindre storlek som hon fick låna (och som kommer passa mig när jag slutat amma) Hon satt där i solen och var så avslappnat skön. Brevid sig hade hon prästen Ingemars vackra fru Pia.

    Viggo själv bar en dopklänning jag råkade buda hem på tradera. Men jag är väldigt nöjd. En Marimekko-dopklänning. Tina sitter och syr vackra speciella kläder i Sundvall, och ni hittar hennes alster under Pyttisen
    .

    Här är hela sällskapet. Jag drog faktiskt strecket vid släkten, men en och annan vän slinker alltid med.

    Mirja sjöng och Nico kompade. Vi lyssnade på deras fina versioner av ”Sommarkort”, ”Sweet child of mine” och ”Jag ger dig min morgon”. Klassiska vackra sånger.

    Vårt hus är verkligen en av de vackraste jag vet.

    Så många fina vänner på ett och samma ställe är en dröm.

    Mamma och Viggo.

    Min vackra storasyster Anna som mer och mer liknar en lillasyster.

    Vackra pop-Mirja med sin sin spröda röst.

    Fina storasyter Anki, kusin Björn i mitt hus som jag nyper mig i armen för att jag kan inte förstå att det är mitt.

    Björns fina flickvän Mikaela.

    Och när man har en långlång klänning får man hitta knep när man ska amma. Eller ta hjälp av en Funovits sjal (jag älskar den)

    och här är Viggo med sina två gudfädrar och sin gudmor. Helt utvalda för sina speciella förmågor.

    Mitt drömhus (hoppas det ska bli Jöggas drömhus också med tiden) har kakelugnar i varje rum, och vackra blommiga snirkliga tapetmönster. Höga trösklar och en doft som minner om svunna tider.

    Så vi matchar in tycker jag.

    Natten innan låg jag och Viggo och hostade ikapp med snuva och förkylning och jag tycker det syns på våra ögon.

    Tjusiga ladies. Ursnygga Åsa från Fastighetsbyrån, och undersköna Pia från Vackra hem klädd i kjol från Ewa i Walla.

    Viggo med sin mormor och sin farmor. 

    och med sin gudfar Markus som faktiskt valt kepsen dagen till ära.

    Efteråt gick vi hem till mitt föräldrahem och åt smörgåstårta och drack hallonsaft. 

    och det var så roligt att få ta del av av en ny släkt. Dagens äldsta i mitten.

    och dagens yngsta (förutom Viggo då)

    och barn som busar i gräset.

    och sexiga ungdomar som kramas.

    och vi drack kaffe och åt tårta och njöt av värmen.

    och jag och världens snällaste pappa som väldigt sällan hamnar på samma bild.

    och väldigt ursnygga mamma.

    och dopblommorna och syster Anna i det där köket som flödar av ljus.

    och jag och världens bästa Tommy (som har en intressant kamera)

    och Markus och en ros får avsluta denna perfekta Indiansommardag. Hade jag haft tid hade jag plåtat alla. En av de bästa dagarna i mitt liv.
    Tack allesammans.
  • Anders och Lena

    Anders och Lena är gamla vänner till mig. De gifte sig i juli månad. De är lite som en Urban Outfitters affär. Väldigt trendiga, chickt retro, lite finurliga och påhittiga med sin humor, skatebohemvintage och alltid omgivna av vänner och väldigt mycket peace, love & understanding. Jag såg det här som en chans att få låta min ande få vara fri. 


    Om jag inte hade ammat hade jag och min kamera definitivt varit med på festen (festen som slutade 11.00 dagen efter och som exakt hela byn har pratat om hela sommaren. Bandet (Top Cats) som slutade spela 05, städerskan som kom på morgonen och som fick gå hem igen därför att festen fortfarande pågick. Underbart)


    Puss. All lycka till er.// Helena H
  • Några dagar i paradiset

    Hela förra veckan var vi i mitt paradis Rattsjöberg och firade sommaren. Jag plockade en cerise bondpion i mammas trädgård och Jessica satte den i en fantastisk vas.

    Min fina systers-syster (min halvsysters halvsyster för de som tycker det är viktigt) Jeanette var också där.
    Min farbror Bosse och kusin Linda var också där.

    Och lille Jesper, Felicia och vår kära gamla vän Jessica.
    och jag och lille Viggo förstås.
    Vi gick ner till sjön några gånger.
    Vi gosade med fåren och lammen.

    Min farbror Bosse är en av de finaste människorna jag känner.

    Bosse läser gärna Kvällsstunden, och det gör han säkert för att hans mor, min farmor brukade göra det. Den tidningen ger mig alltid lite farmor känslor.

    Sen åskade det en natt som sagt var och vi låg och höll om varandra och var rädda. Hade jag haft stativet med mig hade jag plåtat blixtarna. Måste lära mig att alltid ta med stativet.

    Dagen efter var det fint väder igen och vi låg vid vattnet och solade.

    Det blåste och glittrade vid världens vackraste sjö.

    På kvällen spelade vi retro och det dracks sauternes.

    Sen kom min underbare vän Fredrik på besök. Han hade med sig cykeln och cyklade runt Rattsjön.

    Fredrik jobbar med/brevid ett tryckeri så han hade med sig en hel hög med tidningar till oss som vi jublade över att få. Personligen är det inte var dag jag läser skvallertidningar men det passar att få lite intriger i lugna, sköna skogen.

    Vi åt mat hela tiden. Grillade, sill och det dracks vin till lunch….en riktig paradistillvaro.

    och alla dessa jordgubbar som bara vill ätas.

    Vi hade spa och la gurka på ögonen, och vi var ute och terrängkörde Viggo i hans joggingvagn.

    Pendikstugan har några hundra meter till Rattsjön.

    Pendikstugan kan man faktiskt hyra. Man ringer bara 0560-71095 och ser om den är ledig. Vi hyr ut den till speciella gäster. Det är den första stugan som pappa byggde. Det är faktiskt ett riktigt fertilitetshus för mer än tre kvinnor (som vi vet) har blivit gravida där.

    Det är sannerligen paradiset, med bara några kilometer till Hovfjället. Med snirkliga stigar och utsikt över blånande berg.

    På övervåningen hittar man en tavla målad av mig från en tid då jag var på seglats. Motivet föreställer min tid i Portugal.
    Sen hittar man en mörk oljemålning av Jessica vid trappan.

    Sen kom Bosse på besök till vår stuga och vi spelade retro igen. Bosse var den enda som hade koll på 50-talet.

    Vi hittade smultronställen.

    Med höga stora smultron.

    och som grand finale kom en liten älg förbi.
    Det var några fantastiska dagar i mitt paradis.
    Rattsjöberget.
  • Varning för åska

    Natten då 6800 blixtar uppmättes i Värmland under 1 1/2 timme låg jag och Viggo och några kompisar och skakade i våra sängar av rädsla. Rummen lystes skräckscensaktigt upp och det blev nästan dagsljus av alla blixtar. Jag har då aldrig i hela mitt liv varit med om sådant åskoväder, men det var ju ingenting i jämförelse med vad mamma och pappa var med om.

    De hade i godan ro rott ut i båt till sitt smultronställe den lilla ön Kärringholmen i Mangsjön för att bo i vindskydd under tallarna, bada och sola på den fina sandstranden och se solen gå ner bakom bergen. När åskovädret började var det försent för att ro tillbaka, så där låg de i regnet, mitt ute i en sjö och försökte krampaktigt hålla sig torra alltmedan det värsta åskovädret i mannaminne dansade ovanför deras huvuden. Vilket skådespel.

  • Följa sitt hjärta

    Idag har jag tagit ett beslut, skrivit under med mitt snirkliga namn på många papper, skakat hand och känt en slags vemodig frihetslättnad.

    Jag gjorde det för vår sons skull. För jag vill vara en närvarande mamma med all tid i världen för honom. Jag avsade mig ett ekonomiskt sett väldigt bra projekt för att frigöra lite utrymme i min alltför fullproppade hjärna och agenda. För att slippa känna mig splittrad och att något väntar på mig. Och det känns bra. Vart vi ska flytta är en annan sak, antagligen hem till Jöggas lilla lya, och kanske kan jag hyra in oss lite hos syrran som köpt tillbaka sitt hus av sin fd man. Men att äga en hyresfastighet innebär ett ansvar, och jag har redan en massa ansvar och ägande och projekt på annat håll som jag känner mer för.

    De flesta insatta tycker att jag gjorde fel, men idag gick jag mot alla och följde mitt hjärta. Jag tror att man blir en lyckligare människa om man handlar med hjärtat istället för med plånboken.

    Och ingen kan någonsin beskylla mig för att sitta fast.

    Idag var dagen då jag sålde mitt lilla slott.