-
Kreta
Samariaravinen på Kreta är en underbar upplevelse. Vi gick den snabbt när jag var gravid i 20:e veckan. Så kom vi fram till en fantastisk stenstrand där vi låg och sträckläste våra böcker medans vi väntade på färjan som skulle ta oss tillbaka.
-
Klimatsmart kaningryta
Jag har förmånen att få jobba med en av världens bästa kockar. Det är faktiskt sant. Bibbi håller inte bara vinprovningar i världsklass, utan hon skriver artiklar, komponerar menyer och håller matprogram i radion. Dessutom alltid med en ekologisk, närodlad, utomustvist som gör att vi passar varandra som handen i handsken.
Den här gången fick vi i uppgift att göra en ekologisk, klimatsmart mellandagsrätt. Och faktum är att kanin är det mest klimatsmarta kött vi kan äta (om vi nu måste äta kött). Det kräver minimal påverkan på naturen. Tyvärr anser många att kaninen är ett husdjur, så få människor vill faktiskt äta det. Inte ens Bibbi själv ville ha grytan till middag, så den fick jag ta med mig hem. Tyvärr var det ingen i min familj som åt heller, så det slutade med att jag fick äta grytan själv i fyra dagar. Men det var otroligt gott, Smakar ungefär som kyckling. Bilderna blev väldigt bra, och och tidningen mycket nöjd.
Ska se om jag kan publicera receptet här på bloggen.
Vad säger ni, kan ni tänka er att äta kanin eller är det helt uteslutet? Och isåfall varför?
Im so lucky I have the privilege to work with one of the greatest chefs in the worl. I must say. Bibbi. This time we made an article about climate-smart ekological rabbitmeat. And actually it causes minimal carbon-footprint (if we absolutely have to eat meat) The problem is that noone wants to eat rabbit, since its considered to be a pet in many families. But it turned out to be an interesting articel.
-
Självporträtt April 2013
Såg ett väldigt fint porträtt på facebook igår och kände att jag måste göra som förr och ta mer självporträtt. Förr gjorde jag det jämt och ständigt, som en ständigt föränderlig bild av mig själv.
Men jag har helt ärligt inte varit så intresserad av just mig själv de senaste 6 månaderna. Men hur kan man inte vara intresserad av sig själv? Så idag riggade jag kameran och och ställde mig framför.
Vem jag är och vem jag vill vara. Vem jag vill bli och hur jag ser på mig själv.
Redigerade i snapseed på min ipad.
-
Getting dressed in landscape
kallade jag den här bilden. Den är gammal, Felicia som låg i magen har hunnit fylla 6 år.
Jag håller på med en liten utställning, och jag känner hela tiden behovet och nödvändigheten i att skapa nytt. Men faktum är att jag har en sisådär 7-8 hårddiskar fulla med tidigare bilder och projekt som egentligen skulle kunna få lite mer uppmärksamhet. Så det får de nu.Såg precis Uppdrag Gransknings dokumentär om näthatet. Jag blir väldigt berörd. Förbannade män som ska hålla på att hota. Det är så hemskt. Att sedan H&M lät kommentarerna stå kvar en månad efter att de skrevs är ju ännu värre. Att tyst stå brevid och titta är faktiskt nästan att jämställa med att vara förövare. Och nätet är lika mycket verklighet som verkligheten därute. Det måste fram mer civilkurage även där.
Så det så.Sprid kärleken, inte hatet.
-
En allhelgonafredag
Idag kände jag mig som den mest ensamma människan i världen. Alla i vår familj var bortresta, vår fikadate för dagen hade ställt i, det regnade småspik…det kändes som alla andra var ute på roligheter utom vi. Jag och Viggo var totalt ensamma och jag kände mig som en hemskt mamma som inte hade fixat något fredagskul för oss att hitta på under höstlovets sista dag. Det var grått, mörkt och dystert.
Helt plötsligt kände jag dock att jag hade två val. Antingen så kunde jag sitta kvar på stolen, värma fryspizza, behålla mjukisbyxorna på, titta på repriser på tv och tycka synd om ensamma oss som är så ensamma och inte har några kompisar, eller så piffar vi till oss, gör oss vackra, kollar telefonen och smsar vänner vi träffar alldeles för sällan.
Vi gjorde det sistnämnda och fick napp på en gång, och det blev den bästa dagen på länge. Vi fick nästan för mycket att göra.
Återigen slås jag av hur det är vi själva som väljer vår verklighet. Det är vi själva som bestämmer hur vi vill må. När vi vaknar på morgonen gör vi ett eget val. Det finns alltid andra människor därute som väntar på ditt sms, ditt samtal och ditt besök. Ingen människa är en ö. Vi behöver varandra. Vi är aldrig någonsin ensamma. Och ibland kanske det känns som vi stör om vi spontant hör av oss, men så är det ju högst sällan. De flesta människor älskar spontanbesök och roliga sms. Och även om det kan ha gått fem år sedan man sågs sist så är det ändå inte försent. Det kommer kännas som om man sågs igår.
Världen behöver dig lika mycket som du behöver världen. Och dina vänner behöver dig lika mycket som du behöver dem. Ibland behöver man en tråkig dag för att inse hur betydelsefull man är, för sig själv och andra. Och man vet ju inte vad som kan hända när man ger sig ut med ett öppet sinne.
-
Vi har rymt
Vi åker tåg, bara vi två. Ensamma för första gången på 2,5 år förutom det dygnet vi var på Springsteen i somras.
Jögga läser sin favoritförfattare, jag läser Svenska Dagbladet.
Det är himla spännande att vara på väg. Att åka tåg. Det särklass mest hälsosamma sättet att färdas på förutom på cykel och med ben förstås.
Vi har lämnat lilleman hemma hos mormor, och vi tror att det är himla hälsosamt just för oss. Vi två.
-
Moodboard oktober
Som en sann kreatörer ska jag börja jobba mycket mer efter moodboards. Nu i oktober tror jag på guld, berlinerblått, bordeauxvin, fransar, fjädrar, poesi och nycklar. Lite gåtfullt mystiskt, indian-bohemiskt konstnärsliv på ett slitet loft.
Och här är min hjälpreda, han tyckte det var roligt att killas med fjädrarna.
Ps. Här kan man se vad varmt det är hos oss. Så fort Viggo kommer in drar han av sig tröjan. Ska kanske kolla över jordvärmen.
-
Sjung om studentens lyckliga dagar…
Jag, Alva och Viggo åkte på vår kusin Jacobs student
Här nånstans är Jacob Det är svårt att höras och synas bakom alla glada, vackra tjejer
och gôr-vackra människor (som man säger i Göteborg)
som dessutom kör cab
och Viggo levde loppan
och det var himla roligt, med bubbel och blommor
vackra pioner
och fest i blomstrande trädgård
och här är hela finaste familjen, så stolta
och Jacob som växer upp och blir en stilig ung man
och mat och fest och skratt.Precis som det ska vara i studenttider.Skål på er!
Skickat via Blogsy
