Ikväll gick världens bästa film på TV. På kanal 8 som ni ser, min nya favoritkanal. Och efter att ha jobbat mycket är det otroligt lyxigt att få sitta och zappa och hitta detta guldkorn till film. Jag tröttnar aldrig på den. Den har så mycket. Så många nivåer. Världens bästa. Sofia Coppolas Marie-Antoinette.

                           Idag: Syrénblom och regndroppar. Bröllop och sista helgen i maj. Syns senare.

När vi ändå är igång med min snygga kusin Markus-tema här på bloggen så måste jag ju visa dessa underbara bilder som legat på mitt skrivbord och påmint mig om svunna tider. Markus var kanske 12 år, då måste jag har varit 18-19. Jag har alltid använt honom som min egna modell. Även om han inte ville så tvingade jag honom. Just här målade jag honom i silverfärg, klädde honom i min afghanpäls, hade någon annan som blåste såpbubblor på honom…ja, som ni ser var han modellmaterial redan då. Jag plåtade analogt, framkallade rullen själv, kopierade på Ilford pärlpapper och blekte och färgade sedan kopian i sepiapulver. Allt det där…

Min kompis Anna-Lena hade på sig ett par fina ljusblå Swedish hasbeens som hon gick och trallade i för att de var så sköna. Jag har ju sett de där skorna på olika ställen men alltid totaldissat dem därför att jag fått för mig att träskor inte är sköna att gå i.  Men vänta nu, i högstadiet gick ju alla raggare runt och släpade fötterna i träskor och verkade tycka att det var livet så så illa kan det ju inte vara. Så jag provade ett par smällkaramelliga och ville inte lämna dem. De var inte de billigaste men inte heller de mest diskreta, så de fick följa med mig…

Vet ni vad, jag säckade ihop alldeles totalt. Luften gick ur mig fullständigt. Jag var så ledsen för det som hänt. Jag undrade så varför, för vi umgicks inte så mycket de sista åren, men han fanns alltid där. På FB, i min telefon, i spotify i form av sköna musiklistor. Ibland ett spontant besök när han reste igenom. Kanske hade min sorg med det faktum att vi var nästa lika gamla, hade samma ideér. En slags identifikation. Han var min förebild och han var min vän från en mycket viktig tid i mitt liv när jag formade mig själv. Vem jag är och vad jag tror på. Då jag…

Åh förlåt för mitt urkassa bloggande. Jag har jobbat hårt med mina olika projekt. Våren är ju sådan. Ni vet, nu startar ju vårt maraton arbete på Torsby camping och det är mycket som ska fixas. Norrmännen är så heta och det är ju underbart. Sedan läser jag en kurs på Göteborgs Universitet, och den är verkligen bra. Ni kommer få se bilderna av det projektet senare. Så har jag haft möten med flera av de kommande brudparen…vi pratar stil, look, tema, känsla. Jag brukar be brudparen göra en liten scrapbook så får jag koll på vad de är ute efter. Den 7:e maj kommer jag plåta ett riktigt allmogebröllop… Och…