Konst på kärleksstigen
I somras gjorde vi något riktigt spännande. Vi anordnande en konstpromenad i ett ”vilt” område i anslutning till vår restaurang Fröknarna Fräs
Det blev väldigt vackert. Anledningen till att jag inte berättat om det tidigare är för att allt blev så intensivt och jag jobbade så mycket. Den senaste veckan har jag dock suttit och slutfört allting.
Det ska skickas in papper, samlas kvitton, bokföras, sammanställas…ja, allting sådant som egentligen är ganska svårt tycker jag. Administrativa saker är helt enkelt inte min starka sida. Det är rätt paradoxalt för när jag väl sätter mig med så är det ju inte så farligt utan nästan lite spännande.
Så nu när jag satt med bilderna och siffrorna blev jag så himla lycklig och stolt, för det var första gången som jag anordnade en RIKTIG konstutställning. Med bidrag, konstnärer, annonser och vernissage. Och jag gjorde det helt på mitt sätt.
Med tvärvetenskap. Mixade sammanhang. Mixade material.
Med finkultur och fulkultur i samma rum.
Det viktigaste jag vet. Avväpnandet av elitismen. Konsten till folket.
Sara hade broderat fint, ett av verken i korsstygn. Här är originalet. Det ”lättsamma”.
och Sara var gravid och så himla fin. Det var hon och jag som satte upp alla bilder. Hängde i träden och gick på stegar. Det tog typ tio timmar men det var underbart.
När Sara inte hänger konst i träden skriver hon världens bästa barnböcker (blandannat)
Sen var det Nettich, som jobbar med grafitti och allt möjligt. Hon är den ”moderna” av oss.
Ser konsten som en navelsträng från sig själv. Som utvecklar. Leder ut. Förnyar. Läker.
Terapeutiskt.
Hennes fylliga, suggestiva och färgstarka verk fick hänga i ett mörkare, mer otillgängligt område. Med granar och rötter som klättrar nerför branta stigar och rätt ner i vattnet.
Sen var det Anki
Sköna, svala, passionerade Anki. Som behärskar allt. Som lever och målar mer och bättre än någon annan jag känner. Hennes Älva blev mycket omtalad.
Sen är det jag då, som studerar människan i naturen. Helst naket.
Och här står vi alla, under min ”woman in nest”.
Vi hade vernissage och det kom ett 50-tal människor
och vi blev fotograferade
och vi skrattade mycket
och det fanns en mystisk dramaturgi i promenaden med hjälp med trummor (Tack Makhosi)
Möten och samtal ägde rum.
Konsten hängde i två månader och förutom denna konstpromenad hade vi även konstperformance på scen.
Ja, det var en väldigt spännande erfarenhet. Jag är så tacksam att få ha dessa fantastiska människor runt mig.
Så här såg inledningen ut:
Konst på Kärleksstigen
Länge har en önskan om att få smycka kärleksstigen på funnits. Ett fint område på campingen som länge varit igenvuxit och lite bortglömt och som mest med tiden använts som hundpromenad. Så genom ett samarbete med Almi kunde vi genomföra en tillfällig sommarutställning. Med devisen om att GRÄV DÄR DU STÅR kontaktade jag tre föredetta Fröknarna Fräs som på ett eller annat sätt använder konst som uttrycksmedel.
Vi träffades en regnig lördagskväll i början av juni och funderade på en gemensam nämnare som kunde binda oss fyra ihop. Vi kom fram till att det handlade om rötter, både naturella, fysiska och mentala . Vi gav projektet namnet ROTSYSTEM. Så satte vi igång att arbeta på varsitt håll. Fotograferade sedan våra verk och tryckte upp dem på UV-beständig väv.
Resultatet blev fantastiskt.
Det blev en process som lärde oss mycket, framförallt om tid, handling oh långvarig vänskap. Men också om hur man skapar rum.
Jag hoppas att promenaden på kärleksstigen kommer att ge dig någonting. Dessutom hoppas jag att detta är början på något mycket större. Vi är nog faktiskt den första campingen i hela Sverige att erbjuda en konstpromenad utomhus.
Helena Henriksson 11/7-2012
Så vilka är vi:
Anki Yafele: Den mest ”riktiga” konstnären av oss fyra. Målar och har alltid målat men satsade ordentligt för några år sedan. Olja, akryl, tusch, akvarell hör till hennes kunskapsområden.
Anki utforskar identitet, inre och yttre landskap och resor. Porträtt och möten.Ni kommer bara att få se mer av henne. Hon har ett långt ursprung med Fröknarna Fräs. Bor och verkar i Sunne.
Nettich: Har i hela sitt liv utforskat konsten men började för några år sedan att närma sig spraymålningen (graffiti). För Nettich är konst som uttrycksform en absolut nödvändighet för överlevnad och fungerar som terapi. Hon är utbildad pedagog och bor och verkar på västkusten. Hennes ursprung som en av Fröknarna Fräs tog sin början 1994 när hon skopade glass en varm sommar. Hon lider fortfarande av handledssmärta då Fröknarna Fräs denna sommar slog glassrekord (och ni som skopat 100-tals liter glas vet vad vi menar)Hon jobbade även på Fröknarna Fräs 1998.
Sara Berg: Är en livskonstnär som inte vill kalla sig konstnär men som i hela sitt liv sysslat med konst och politik. Med ord, text, barnböcker, drama, dans och handarbete.
Hon jobbade med Fröknarna Fräs 2004.
Hennes bidrag till Rotsystem är de handarbetade verken (husvagn i korsstygn) som från början är 30 cm långa.
Sara är utbildad dramapedagog och bor och jobbar i Stockholm.
Helena H: Fotograf som driver Fröknarna Fräs (blandannat). Har gjort en lång resa i fotografins namn. Jobbar med naturen och människan som utgångspunkt.
7 Comments
VACKRA hem och interiör
Vilken vacker utställning och så spännande ditt verk såg ut!!! Jag känner att det var mycket jag missade i sommar, var ju rätt sliten… Kram
VACKRA hem och interiör
Vilken vacker utställning och så spännande ditt verk såg ut!!! Jag känner att det var mycket jag missade i sommar, var ju rätt sliten… Kram
Maria Emilsson
Wow vilken grej! Synd att jag missade det. Hade jag ingen aning om faktiskt. Får kolla upp grannkommunen lite bättre tror jag 😉
Kram Maria
Helena H
Du vet, jag vet precis hur det är. Så mycket som händer på sommaren;))
Helena H
Och du är ju som jag, du jobbar jämt. Kram
Helena H
Visst är det så;)) kanske är det jag som får marknadsföra bättre;)) stor kram!
K.
Så helt fantastiskt och vilken idé att anordna något sådant! Du är ju helt underbar Helena och jag blir gladare bara av att kika in till dig med all din kreativitet och inspirerande glädje! Kram