När jag pluggade i Lofoten i nordnorge blev jag en gång bjuden på Bacalao. En skön gubbe gjorde den norsk-portugisiska fiskgrytan på öppen eld efter en segeltur och jag minns att jag tänkte att det nog var det godaste jag någonsin ätit. För något år sedan stötte jag på den igen på en restaurang där den tyska kocken hade bott i Lofoten, och jag fick en likadan aha-upplevlse. Jag slängdes tillbaka till den nordnorska kusten och doften av fiskkryta på eld under öppen himmel och jag begärde att få receptet men kocken sa skrattande nej. (Många kockar har en väldig stolthet, gömda hemligheter och klurigheter för sig) Så idag bestämde…