Kära vänner! Här kommer ett vykort från djupet av mitt hjärta. Ska försöka att inte vara för ytromantisk utan hålla mig till sanningen, för den är det enda riktigt intressanta. Träffade en gammal kär vän på mataffären som sa: Helena, du har inte bloggat sedan den 11 juli. Och det gjorde mig så rörd, att en av mina vänner har större koll på mina bloggdatum än vad jag har. Det fick mig att längta till bloggen. Att den kanske ändå gör skillnad i tillvaron, inte bara för mig (den är nog viktigare för mig än vad jag har förstått) Kanske har jag gått in i den berömda väggen, eller något…