Industri, inspiration, London, Resa, Shopping, Stil, Vänner

London del III

Jag sa till Corin: Jag måste få åka till antingen Camden Market, Kensington Market eller Portobello Road  för att få uppleva lite klassisk marknad. Då skrattade Corin och så sa hon: Helena, you are such a tourist, I will show you something better.

Så då åkte vi istället till östra London och Corins favoritområde (efter hennes egna kvarter förstås) och det var Bricklane och Spitafields Market. Hippt, konstnärligt och vibrerande.
Mängder med spännande grafitti och vackra väggar (det var här som Bankys konst syntes mest)

Corin säger att mycket av den vackra konsten på de gamla industrihusväggarna kommer att försvinna då hela området genomgår en uppfräschning inför OS. Helt ärlig är jag inte så orolig, för det är just det som är en del av processen. Konstnärer och kreatörer hittar alltid nya områden där hyror är billiga och förvandlar dessa områden till sina och efter några år skjuter hyrorna i höjden och ”finare” människor flyttar in. Så har det varit i alla tider och överallt.

Men än så länge var Bricklane och Spitifield ett område där det pyste och kved av kreativitet
I varje litet gathörn hände något spännande
och överallt syntes tecken på visuella uttryck
jag hittade en kub att vila lite på
och mellan grafittiväggarna och spåkvinnorna och antikhandlarna och vintageaffärerna såldes det underbar mat i trånga små fik
sköna små boutiqes
retrovurm (kanske är dags att plocka fram de gamla 90-banden med blandmix)
Vackra klänningar fanns det att köpa
och spännande saker att fotografera

och just när vi var där så pågick någon slags matfestival så det pyrde och ångade ur alla slags grytor. Det luktade curry och pratades olika språk

och här är jag
det var nog allt. Det var ett område som jag gillade väldigt mycket och jag rekommenderar en sväng dit på söndagarna då det är stor marknad.
Hej så länge. Forts följer.

Inredning, inspiration, London, Resa, Shopping

Londol del II Iphonebilder

Såklart så skulle Londons shoppingliv avhandlas, men Corin hade nog glömt hur det vara att shoppa med mig. 4 h på Anthropologie, det ni. 
Fast deras amerikanska hemsida är faktiskt snyggare än den europeiska. 
Hursomhelst, jag glömde varna henne, men bor man på landet så gör man. På landet finns inte så mycket shopping att tillgå, så då får man passa på när man är i en pulserande storstad som London.
Min kille Jögga har lärt sig nuförtiden, om han nu skulle råka bli med mig på shopping á la London och Bangkok har han alltid en bok till hands i sin väska som han fiskar upp, så sätter han sig och läser. Smart kille. Ja, för även om jag hatar att medge det så älskar jag shopping. Inte för att jag nödvändigtvis måste shoppa, utan för att bli inspirerad. Ser hur kläder har satts samman av begåvade stylister, hur inredning och dekoration har smälts ihop av grymma scenografer till härliga nytänkande innovationer. Hur trender och stil länkas ihop med samhället. Konceptbutiker har blivit så grymma på inredning nuförtiden. En butik är inte bara en butik man kan köpa något i utan det är lika mycket en ny värld. En känsla. Ett koncept. Man kan fika, läsa böcker och titta på konst i de butiker som jag gillar.
En av mina favoritbutiker här i världen är då Anthropologie. De säljer möbler, husgeråd, klänningar, förkläden, tavlor..ja i princip allt möjligt men med en oerhört fin touch. Tidigare har jag bara besökt deras affärer i New York men nu besökte jag deras tre våningar butik på Regent St. För mig hela himmelriket.
Det här gillade jag. Gamla trälådor som blivit hyllor och skåp.
och jag älskade sättet de använt en gammal snickarbänk. Jag har sett det här förrut och har själv en otroligt vacker gammal snickarbänk i uthuset som jag kommer ha i vardagsrummet.
och vad sägs om sänghimmeln? En skog i järn. Ser visserligen lite vass ut.
en vacker häststaty
färgglada mattor i orientalisk allmogestil
Sedan när man supit in så mycket inspiration att man inte orkar längre så fikar man. Kaffe gjord av riktig barista och prisbelönta bakverk.
läser lite ur en bok man plockat upp någonstans. En bok man valt enbart för att sidorna kändes så lena
och så beundrar man allt det där som människor skapar (här har de ritat med kritor på svart tavla, är det inte grymt?)
Fortsättning följer.
Hej så länge
Äventyr, London, Minnen Vänner, Resa

Summering av helgen

Hejsan kära vänner
Nu är jag tillbaka ifrån London. Hoppas att ni förlåter några dagars ickebloggande. Iochförsig kom jag hem redan i måndags men jag behövde komma ikapp lite.

Det var fantastiskt att få träffa Corin igen. Jag brukade känna henne som en ung flicka men det var en stolt dam, en kvinna som träffade mig nu.

Det är spännande att umgås med andra fotografer, att plåta ihop. För fastän man har samma utgångsläge, samma ljus, samma ram och kanske tillochmed samma kamera så kommer bilderna aldrig någonsin att se likadana ut därför att man har olika ögon. Olika temperament. Olika syn.

och Corin hade köpt sig en fantastisk våning med trädgård och stort vardagsrum.

och i vardagsrummet hade hon en inspirationsvägg med konst hon beundrar, så varje morgon hon vaknar   ser hon sin vägg och vad hon måste leva upp till.
Så skulle hon måla sitt vardagsrum men var inte helt säker på färgen, så då hade hon målat två testväggar för att hitta rätt. Men jag tyckte det var grymt vackert, nästan som poesi. Det är visst så här man ska göra när man ska hitta rätt för att se hur färgen artar sig i lika ljus.

Corin tog bilder på mig i sitt kök med underbart västerljus.

och överallt vacker konst i fina ramar

stilla och behagligt jus

en bokhylla fylld av spännande konstlitteratur och fotoböcker, och Corin framför sin entré

och några hundra meter från hennes hus fanns den mest spännande park, Darwins Park. Dinosaurier från 1800-talet (så som de då trodde att dinosaurier sett ut)

det var Corins favoritplats

och Viggo skulle faktiskt älska den

Ja, det var det för idag. Imorgon ska jag berätta om allt det andra.

Campomaggi, London, Resa, Vänner

Resa och väska

Ska ut och resa imorgonbitti. Vet inte vad som hänt med mig, sedan jag fått barn har jag liksom drabbats av någon slags resfeber. Vill ångra mig. Vill stanna hemma. Titta på tv. Sitta och kramas med Viggo i soffan. Jag som brukade vara miss globetrotter och resa minst 10 månader i sträck, 10 år i rad. Leva i en väska var det bästa jag visste. Men jag slänger mig ut nu. Det gör jag. 4 dagar utan Viggo. Den enda gången det hänt tidigare var när jag var på personalresa med Fröknarna Fräs till Barcelona.   
Nu ska jag till London och hänga med min gamla studieväninna Corin. Prata fotografi, titta på bilder, gallerier, restauranger, besöka Anthropology och givetvis ska det bli helt fantastiskt. 
Varje gång jag ska ut på så kommer det här med väskor upp. Den ultimata handväskan. Finns den? Den som får plats med både kamera, objektiv, plånbok och läppstift. Har haft en fantastisk sjysst handgjord väska i min ägo i snart tre år. Jag tröttnar aldrig på den. Lädret blir mjukare och mjukare, den växer liksom med sin uppgift. 
fast ibland överväger jag att ge den till min kille Jögga, han är ännu snyggare i den. Från början är det här en killväska.

jag har nämligen börjat sikta på en väska med lite mer canvastyg. Det är så snyggt. Och en med blixtlås så jag kan låsa om mina små ägodelar.

Typ en sådan här med indigotyg. Åh jag dör litegrann. Är den inte helt bedårande?
Hursomhelst.
Vi syns i London i helgen.