En fröjd i tyll, tyg och material Den absolut finaste klänning jag någonsin sett Så perfekt, diskret, detaljrik, enkel, tung och samtidigt lätt. Chokladbrun. Min favoritfärg. Det spelar ingen roll hur många gånger jag känner på den, provar den, doftar på den, jag kommer inte att växa i den. Den är för stor och jag är ledsen för jag tror inte att det går att sy in en sådan här skapelse. Jag ska bara känna på den lite till sedan måste jag nog sälja den och hoppas att jag hittar en storlek 3 istället. A bientout ljuvliga Brand New 2nd Hand Dress. Du är det finaste jag haft.

Och reporter Ann Edliden tog en så fin bild på mig utanför Värmlands Radio. Jag har den finaste ullkappan i världen. Köpt av en skräddare i Montmartre i Paris (finns nog bara en av den kappan). ”Helena Henriksson är 33 år, bor i Torsby och bloggar på helenah.se. Bloggen vimlar av proffsiga bilder på renoveringen av 1800-talshuset, sonen Viggo och på olika bröllop som hon anlitas för att fotografera” PS. Tänk, jag och Ann pratade nästan en timme som blev 5 minuter långt. Sedan pratade jag en del om Torsby Camping också men det föll bort…men kan ni tänka er, jag började blogga i november 2005. Länk till inslaget.

Nu ska ni få hjälpa mig. Jag behöver hitta några nya bloggar att följa och läsa och inspireras av. Säg, har ni några att dela med er av? Bloggar som ni tycker att jag måste läsa? Som skulle kunna ge just mig något?  Själv följer jag (blandannat förstås) Pinkfriday. Jag har testat att leva ett så kitschigt liv som hon, men jag blev liksom yr. Men jag går gärna in i hennes värld och fashineras över hennes färger, former och mönster. Ta en titt för vitamininjektion! Lolita: För knasiga vackra romantiska bilders skull. Men jag har ingen aning om vem Lolita är, och det är det nog ingen som har,…

Jag har alltid scarpbookat. Inte sådär regelmässigt med bestämda lim och små hjärtan och sådant utan alltid klippt och klistrat och målat och gjort collage. För jag tycker det är så vackert och spännande. Så för några månader sedan läste jag en psykologi-artikel om kraften att göra visionboards, tankekartor, skatt-kartor. Så tänkte jag, det är ju precis det jag alltid gjort utan att förstå det själv. I stort sett går det ut på att klippa ut bilder ur tidningar och artiklar på dina drömmar och affirmationer.  Man kan bestämma ett tema, inom vilket fält man vill förändra något? Jag gjorde ett visionboard över mitt liv rent generellt. För ökad livskvalité.…

Igår handlade Kobra om boehemen. Den nya bohemen och den gamla. Det var ett riktigt fint program fyllt av vackra bilder och intressanta vinkar på bohemen som företeelse. Se programmet här. Det var så fint. Jag hade velat packa in programmet i en tavla och ha den på väggen. Själv har jag alltid umgåtts i bohemkretsar och tycker nog att jag är en uräkta bohem och en blandning av  bohem nouveau och bohem zen. Mer den första kanske. Nu har jag ju valt ett liv ganska långt från bohemens men jag dyrkar dess stil. Ni kanske inte tycker att jag är bohem? Jag kanske har fått det helt om bakfoten. Fast…

Fantastiska Malenami skickade bilder från vårt möte i Stockholm, och det fanns så otroligt mycket bra bilder.  Alltså, konsten att se, det är så sällan jag blir fotograferad på det där sättet. Otroligt roligt!  Tack Malena och Ante! Ni är ljuvliga. Men det var verkligen roligt att få prata med min idol. Jag hade gärna snackat längre med honom. Om företagande, entreprenörsskap, visioner och allt sånt där. Sen fick jag ju träffa min andra idol Malenami också. och vi hade ju också trevligt. Så fick jag ju sitta brevid fina Lingonberrie och Fröknarna Wikman. Så är det, om jag gifter mig nångång så är det Ante och Malena som ska…

Jag har blivit helt såld på serien Gynekologen från Askim. Det är en sådan perfekt måndagsunderhållning. Liksom lite brun-beige, nedtonad, lugn diskbänksrealism och samtidigt så oerhört dramatisk och färgstark. Gynekologen som tappat lusten. Karaktärerna är så öppna, oförutsigbara, goda, förstående och förlåtande.  Jag vet inte men jag får för mig att den är väldigt svensk. Bilden av Sverige. Så här skulle iallafall jag vilja presentera vårt land. Jag stundom skrattar så jag kiknar och stundom hurklar jag mig för alla vemodiga tårar som kommer. Djup och yta. Relationer, kroppar, sex, bokklubbar, terapitimmar och familj. Stilistiskt sett är det här jag bästa jag sett på SVT. En eloge till scenografen som…