Skidor

Det håller på att hända något i mitt liv. Professionellt och privat.

Jag är så sprallans präktig nuförtiden. Med tjockmössa och massa mil i benen. Tidiga kvällar och minst 8 timmars sömn varje natt. Föredrar ett varmt välbefinnande framför kalas. Har köpt böcker om feng shui, ordning och reda och försöker skapa harmoni runt mig på allehanda sätt.

Har rensat min bokhylla på 20 kg böcker, tagit bort de tyngsta, deppigaste och dammigaste, de lästa (som jag aldrig kommer läsa igen även om jag tror det) och alla de som jag med säkerthet vet att jag inte kommer öppna. Gett bort fotoböcker med sorgliga motiv av den enkla anledningen att jag inte vill ha sorgsna saker i mitt hem.

Har rensat bort CD-skivor som jag inte lyssnat på mer än 3 gånger, samlat skor inte använda på 2 år i en låda, gått igenom hela min garderob och plockat bort kläder som jag behållt för att de ”kanske” kommer till användning.

Plockat ner tavlor med mörka motiv som inte gör mig glad, plockat ner gamla dagböcker i en låda i källaren och har bestämt mig för att inte öppna dem på minst 10 år.

Framförallt så tror jag att jag är stolt för vardagen och träningsrutinerna som börjar infinna sig och som börjar smitta av sig på allt från mina papper till min sömn. Och detta gör mig go och gla som en kexchoklad.(som smular ännu mer när det är kallt ute)

Jag håller dessutom på att lära mig och valla, köpa skejtingskidor och dessutom har jag varit på Vasaloppsläger och slipat tekniken.

Jag vet fortfarande inte vad som hände med snowboardtjejen, hon som körde Extrembräda och hade dreadlocks och gillade fester som höll på till 07.00 på morgonen, förutom att hon nångång i tonåren sålde brädan och köpte telemarkskidor, för att sedan sälja dem och köpa tjocka alpinskidor…för att sedan varva dessa alpinskidor med klassiska längdskidor…och sedan börja lite smått med Tjejvasan, för att gå till Kortvasan, Birkebeinern och nu snart Vasaloppet. Börjar hon mogna? Bli vuxen?

Framförallt så tror jag att det är för att man får ha tajtare och snyggare och mer färgglada kläder på sig då man kör längd. Det kan nog bara handla om det.

Min kustbevakarkompis

Anna-Lena på nyräfflat på tisdagsträningen. Det var så mjukt att stavarna gick igenom. Snön var så kall så konsistensen liknande och lät nästan som bakpulver. Bakpulversnö.

Vindformad snö.

Det är ju fantastiskt att jag får sitta mitt emot Mr Värmland 1997 och dricka kaffe på Vägsjöfors Herrgård. Jag nyper mig fortfarande i armen. Jag undrar om han också är en av anledningarna till mitt nyharmoniska liv?

Jag upplever en härlig tid. Snön har äntligen kommit och den ljusaste tiden på dygnet spenderar jag i skidspåret. Jag har hittentills den här säsongen kört 25 klassiska mil. (Hade säkert kommit upp till 50 mil om jag inte dragit ut en visdomstand och blivit sjuk halva november och hela december. Det ska jag aldrig göra igen)

I helgen var jag och min fästman (Mr Värmland 1997) på Långberget och körde 1,1 milspåret 3 varv vilket blev 3,3 mil direkt. I måndags kom min väninnna Anna-Lena på träningsläger till mig så vi åkte skidor både i Hovfjället och långspåret på magiska Matilla vars myrmark flödade i solljus. Så jag besökte alltså 3 av Värmlands bästa längdskidanläggningar under 4 dagars tid. Mitt liv är så perfekt just nu. Livskvalitén kan inte nå högre höjder. Jag får så mycket ljus och endorfin att jag fullständigt exploderar av lusta och organisationsiver. Om någon är intresserad av att gå på kurs (i organisations -och nystartsiver) eller komma på träningsläger till mig så är hon/han välkommen. För jag är ute varje dag.

Jag bryr mig inte om att dra med mig mina kameror i skidspåret, däremot har jag med min telefon……bilderna därav.