Uncategorized

Fotografinnan hälsar välkomna

Det är underligt. Så fort jag skriver om bedrövelse, smärta eller någon motgång så sticker mina besökssiffror iväg långt upp i himlen.

Plötsligt har jag fått 699 individuella ip-gäster. Det har jag aldrig haft. Det har legat på 500 ganska stabilt i ett års tid. Nu har det alltså kommit till 199 gäster vad jag förstått.Vart kommer ni ifrån och varför? Är det alltså smärta som är intressant för er? Eller är det någon som länkat mig?

Ni som kommit till enbart för smärtans skull måste jag göra besvikna, för i ärlighetens namn är jag inte så smärtsam som det kan verka. Tyvärr. Jag vill verka djupare än jag är men egentligen är jag en ganska enkel tjej.

Jag gillar ”Sex and the city” och Spindelmannen-filmerna. Men jag älskar också regissörerna Ang Lee och Anthony Minghella. Jag älskar att diskutera film, dramaturgi, intertextualitet och bildspråk, men jag älskar också att diskutera valla, cocktailrecept och Hollywoodskvaller.

Höjdpunkten är också när Nya Wermlandstidningens ”Ekonomi och affärer” kommer på onsdagar. Jag tror jag har en bred repertoar i mig.

Jag har en obehärskad lust till att vara fri och resa och det ställer ibland till problem, men jag tror att jag bara är en typisk avkomma av min generation. Vi som var 14 år när Kurt Cobain tog livet av sig och vi trodde att vi aldrig skulle vara med om något värre.

Dessutom är jag yngst i en syskonskara av tre. Jag har många kusiner som alltid sett till mig. Vad det innebär får ni själva avgöra.

Som anekdot kan jag berätta att jag varit på 5400 meters höjd i Himmalaya, 38 meters djup i havet och att jag seglat över Atlanten i en liten båt med två andra. Det tog 27 dagar. På den färden krockade vi med en kaskelotval. Jag har som oftast mycket tur i livet. Pappa säger alltid till mig att jag har en tursam stjärna som alltid ser till mig, med den vilar min tillit till världen.

Just nu har jag blivit lurad i en stor affär, men det ska snart ordna upp sig. Det hoppas jag iallafall…..