Helena H

Idag hade jag ett udda uppdrag för Calle och Linda på Statoil i Sunne. En annons i det lokala bladet om ett pangerbjudande på deras mack. Jag funderade kring temat Statoil, mack, bensin, biltvätt, korv…det måste ju vara glatt att komma in på en mack? Det är inget mystiskt djupt och konstlat i att marknadsföra en mack, näe, här gäller det att tänka glatt och positivt, gärna lite David La Chapell (alltså, jag känner högaktningsfullt vördnad för Chapel, han är helt bäst) men ändå försöka hålla det enkelt och utan mycket utrustning. Inga meddragna studioblixtar eller sminkade modeller. Jag ville tänka lite i Chapels banor och hade kanske kunnat regissera…

Två av mina gamla tjejkompisar från Lofoten-tiden, Vera och Kristin har spenderat det sista halvåret på Svalbard. Svalbard verkar ha gett de där tjejerna mersmak för det kalla äventyret för nu är de på väg att korsa Svalbard på skidor. De söker sponsorer, så har vi nåt att ge dem borde vi sponsra detta tuffa äventyr. Vi kommer definitivt att få se mer av dem, kanske kommer de bli big walls-klättrare eller Nordpols-besökare. Theese crazy girls from my time in Lofoten are on their way to cross Spitsbergen on skiis with start in april and they are looking for sponsors. If we have anything to give them we should. Good…

Det här projektet gjorde jag i uppdrag åt TUAB (Torsby Utveckling AB) med Anna öhgren som AD och Åsa Jernfeldt som stylist/makeup. Det var fantastiskt kul. Orginaltanken var ”ungt, svettigt och sensuellt” men kanske blev mina händer för fria då färger tonades ner och modellerna förvandlades till utomjordiska balettkreationer, släkt med Gollum (detta projekt plåtades innan vi träffade Gollum). Kommentarerna blev iallfall många och alla inblandade kommer att minnas detta arbete lång tid framöver. Frågan är om du skulle våga flytta till Torsby efter att du sett dessa bilder? Faktiskt så skulle jag vilja göra om samma uppdrag en gång till, idéen är genialisk. Det finns så mycket att hämta…

I have never been pregnant, but pregnancy is probably one of my favorite motives to photograph. It is something about feeling complete, magic, fullfilled, or if nothing else stuffed. I was happy I was able to catch her, she was one week over time. Katrin is not an obvious saint, and perhaps and because of that she is one. First time I met Katrin was 8 years ago and she was roving a boat in a harbour. She was really one of the faster rowers I ever seen. Thats one of the bigger memories I have from that time. Katrin rowing a little boat fast as if she would be…