Förälskad i Paulin
Ni vet, snart närmar sig en inflyttning och jag längtar så. Just nu är jag i färd att planera köket. Känslan i det, skåpluckor, ton och vibes. Men vet ni vad, jag har inget porslin. Eller ja, jag har lite. Det här.
Jag har alltid tänkt att mitt drömkök ska ha porslin som är vitt och blått. Precis som Rörstrands Pergola som jag köpte på mig för några år sedan.
Blått och vitt. Vilka härliga färger. Så rena. Så klara. Så Sapfo. Så grekisk ö.
Men vet ni vad, mattallrikarna är alldeles för stora. Ja, jag tycker faktiskt att alla nytillverkade mattallrikar är för stora. Det lassas på mat i mängder, och varje gång jag äter mat på mina pergola mattallrikar så blir jag alldeles för mätt därför att jag tar för mycket, och om det är något jag är säker på så är det att vi i dag äter alldeles för mycket mat. Vi kommer gå under av fetmaepidemier. Missförstå mig rätt. Jag älskar mat.
Så just nu letar jag efter mindre tallrikar.
Assietter funkar tyvärr inte för de är faktiskt för små så då får man ta om typ 4 gånger, och det blir ju lite konstigt. Näe, fransyskan i mig har talat. Tallrikarna får ha en diameter på max 23,5 cm. Vilket tur att min kille äter så lite och är med mig på den här idéen.
Men för att få tag på så små delikata nätta mattallrikar måste man gå tillbaka i historien och leta porslin på andrahandsmarknaden.
Åh vad jag letar. Hittar en tallrik där och en tallrik där. Mixar och missmatchar så där skönt att min tallrikshylla kommer vibrera av olika historier och tidsåldrar.
Men så var jag på auktion i lördags, kom alldeles försent för det mesta var sålt, men jag får syn på den vackraste tallrik jag sett i hela mitt liv. Den tog mig med storm. Sa liksom till mig, ”här är jag. Du behöver bara mig”.
Storleken var perfekt. Mönstret tilltalade mig så jag fick gåshud. Såklart var hela setet sålt, 3 tallrikar och 2 ugnsformar, och det till det ynkliga priset av 70 kr.
Porslinet hette Paulin och från Gustavsberg. Designat av Paul Hoff, gissningsvis någongång på 60-talet. Så enkelt, organiskt och väldigt vackert. Känns som det kommer från imorgon, men har ändå en historia med 50 år på nacken.
Det skulle verkligen passa vårt hem ute i naturen men ändå med en känslig design och ett tydligt uttryck.
Jag gick hem och googlade. Visst har det sålts då och då på tradera, men de flesta tallrikarna verkar finnas i Japan. Självklart att mönstret tilltalar japanerna.
Det blir väl till att fortsätta leta. Och vänta. Tids nog dyker de nog uppframför mig.
13 Comments
Anonymous
Ett MYCKET gott val!! JÄTTEMYSIGA!! Tycker själv att det är roligare att använda saker som har några år på nacken och har historia. Ta kontakt med Gustavsberg så kanske de kan hjälpa dig vidare. Önskar dig all lycka till!
/ Veronica Henriksson
Helena H
Åh tack, tror du att de vet vart man kan hitta? Vore ju häftigt att få tag i dem. Kram
Linaplina
Japaner Japaner!! Jag känner igen problemet. Fanns en tid när jag var galen i porslin (det finns en samlare i mig) och köpte massor av Stig Lindberg och Finska designers. Det var hopplöst för dessa mönster älskade alla Japaner. Hittade en butik som då hette Bungalow och låg granne med min första lägenhet på kungsholmen. De ringde mig när en sändning kommit in så jag skulle hinna före Japanerna 😀 Det var tider det!!
Jag tror säkert att du kan hitta denna tallrik. Stockholms stadsmission och Myrerna är mina favoritaffärer vad väller porslin.
Har du förresten kollat vad fina saker Creme de la Creme gör med gammalt porslin? Det är en gammal barndomskompis till mig som ligger bakom detta märke. Kul!
KRAM
Mary
Precis så! Vad träffsäkert skrivet. Jag håller helt med om att dagens tallrikar är monstruöst stora. Vad är det för fel på dem? När man som jag, dessutom älskar gamla skåp uppstår ett problem. De stora tallrikarna får inte plats i skåpen! Näe, sådär kul :S Dessutom äter vi alldeles för mkt i det här landet, precis som du säger. Tror inte det är VAD vi äter, utan HUR MKT vi äter. Jag bakar som en toka men äter ju inte upp allt, älskar mat men behöver inte lassa på tills man är proppmätt. Superfina tallrikar du hittade!
Och de där strumporna från Odd Molly..Oh my! Så fina!!
Kram Mary
Bland inredning O figuriner!
Hej Helena!!
Massor av kramar till dig för fina ord på min blogg!!
Nästa gång Kusin Linda dyker upp i Torsby,kan ni väl höra av er!?
Skulle vara jätte mysigt att ses.
Och hälsa så gott & gratta till nykomlingen!!
Kram Erika.
Helena H
Creme de la Creme. Waow, va snygga saker och kul idé. Bra namn också.
Jag ska börja gå in på Myrorna och Stadsmissionen, brukar ju inte göra det.
Kram Lina!
Helena H
Ja, jag förstår det här med skåpen. Varför måste de göra så stora tallrikar? Det begriper jag inte.
Stor kram
Helena H
Eller så kan ni följa med till Karlstad om ni vågar er ut utanför Fryksdalen;)
sofia
Åh, Paulin – ett bra val, jag hoppas du får tag i dem! Jag har 10 tallrikar och 6 assietter efter min mormor och morfar och jag älskar dem! Så några finns i alla fall i Sverige…
Made in Persbo...Carina
Hej Helena!
Men oj vilken härlig blogg du har! Hur har jag kunnat missa dig tidigare. Du åker rakt in i blogglistan 🙂
Tack snälla för dina fina ord inne hos mig. Så roligt att du lämnade avtryck så jag hittade hit!
Jag…och sängen…finns strax utanför Trollhättan. Hoppas att du inte tycker det blev för långt att åka.
….Å vilket hus ni håller på att bygga. Underbart vackert! Gillar era unika lösningar, som tex de helt underbara fönsterbrädorna.
Må gott!
Carina
Helena H
Hej Carina!! Tack för så fina ord! Ska kolla hur vi kan lösa det. ska ut och resa lite först men mailar när jag får några minuter! Kram
Helena H
Åh…om du nu skulle få för dig att tröttna på dem så vet du vart jag är;)
Sofia
Jag har älskat blåvitt porslin ända sen tonåren och samlat massor massor massor! Jag vet att det har funnits en webbutik som hette spegeln tror jag med lager i Örebro som sålde udda servisdelar. I Örebro finns även en kul retro butik Kavalkad – som skulle kunna ha dina fat. Jag minns att vi hade kaffeservisen Emma av Hoff i brunt när jag var liten – undrar just var den tog vägen! Kram