Veckans klänning
Den har en historia:
En gång i tiden bodde min kusin Linda i London. Hon hade vid den här tidpunkten en svägerska vars shoppingbehov och divafasoner var mycket stora. Men Linda gillade sin svägerska. Svägerskan tog med Linda på opera och cocktailspartyn bland Londons socitet. Jag ska inte berätta för mycket om denna sköna svägerska då historien är Lindas högst privata mer än att den här klänningen av någon anledning hamnade i Lindas garderob istället för i svägerskans (på svägerskans begäran)…
…och av en eller annan anledning tyckte Linda senare att den passade bättre i min klänningsgarderob än sin egen. Svägerskan är inte längre Lindas och klänningen är inte längre svägerskans.
Den är min.
Den är svårburen med en slits som går upp till rumpan. Den döljer inget men är sexigt diskret i sin uppenbarelse.
Den kräver sin ryttare. Jag vet inte om det är jag egentligen. Kanske går jag på opera för sällan.
