Åsikt, Hus, Inredning

Hemnet observation

Jag är ju hemnetoholic.
Det är spännande att titta på hus som är till salu. Inte nödvändigtvis för att köpa utan snarare kolla in marknaden, priser, inredning, hustyper och objekt.
Något som slår mig är hur dåliga mäklarna i Värmland är på att fotografera sina objekt, och ännu värre, hur dåliga säljarna är på att göra iordning sina objekt inför fotografering och försäljning. Man blir ju mörkrädd av att se hur kläder, kalsonger, schampooflaskor och gamla kaffepaket och döda blommor får stå framme och ge dålig karma till bilderna och de som observerar. Själva sinnebilden för ett hem är ju att det är iordning, det ska ju vara ett ställe man ska vilja flytta in i. Ett typ exempel är detta. Det skulle kunna vara ett jättefint ställe att gå och titta på om man letar efter ett lantställe med kakelugn och fint läge om 1) det blivit fotograferat vid fint väder 2) gamla petflaskor och annat bråte blivit flyttat på 3) säljarna hade städat litegrann. Jag menar, jag skulle ju aldrig köpa en otvättad klänning second hand. Tvättad däremot, ja.
Nej, mäklarna borde anlita mig som fotograf och säljarna borde anlita mig för att göra homestaging. Lär er av stadsmäklarna och sluta vara sådana rednecks.
Hus, Inredning, inspiration, Mitt hus

I ett av mina hem -på slottet

Ni vet att jag har ett litet slott. Ja, åtminstone känns det så. Det är ett stort stenhus från 1871, jag har berättat om det förrut. Landstinget i Värmland byggde Torsbys första sjukhem på Kajsheden och byggde faktiskt enligt rykten ett identiskt hus i Arvika (som jag ännu inte lyckats hitta. Skulle vara spännande att se vad som hänt med det idag). Numera är ju sjukhemmet ett tjusigt hyreshus som rymmer tre lyxiga lägenheter varav jag och mina två pojkar bor i lägenheten högst upp, på 190 kvadrat. (Blandannat, vi har fler hem då vi inte bestämt oss för var vi ska bo)
Det är ju inte det enda hemmet jag har. En stor del av min själ finns på mitt barndomshem Rattsjöberg, en annan stor del finns i Ekshärad där min fästman hör hemma och en annan stor del finns på Bredviken där jag har mitt ena jobb.
Ibland känner jag mig splittrad och tänker att jag måste försöka foga samman mina olika hem, men nu ska ni få en liten rundvisning i en del av rummen på mitt lilla slott.

Jag har en liten sittgrupp av mina utemöbler mellan köket och vardagsrummet. Bordet är farmors gamla men stolarna är från Ikea och har stått på min balkong och blivit patinaslitna. Fårfällen kommer från en ekologisk fårfarm på Gotland. Den lilla lampblomsterbuketten kommer från Pia på Vackra, stenarna är plockade i Danmark. Spegelduken på bordet är inhandlad på en resa i Rajastan, Indien och linnetavlan med ordspråket kommer från fantastiska butiken Mathilde i Stockholm.


Hallen/Entrén var lite svår. Dels för att det är 5 meter i tak. Jag ville få till lite ”Boudouir känsla” för att det är det enda stället i huset där det är lite mörkare. Spegeln och stolen är ett fynd från Danielssons Auktioner i Ekshärad. Den gamla trädkubben har min mamma plockat på Käringholmen i Mangsjön.

I hallen har jag ett litet stilleben på en hylla. Det är en gammal sockerlåda från Hult, en speciell gård mina föräldrar en gång kom över. Böckerna är vackra fotoalbum från 1800-talet som en vän ropade in på auktion för någon hundralapp åt mig.

I julas kände jag inte för att dra in en julgran, istället inhandlade jag en krans på underbara Snoka utanför Kongsvinger. I kransen hängde jag några ting som jag gillar och de mesta är faktiskt presenter från vänner. En fisk med röda läppar, en ängel, en kärlekskrans och flera handgjorda kulor inköpta i Indien. Jag lät min lilla ”julgran” hänga kvar för den är rätt tjusig.

I hallen på väg upp hänger en stor tavla av min vän Fredrik Ödman. Den är stor, 1,5 meter lång och inglasad med spegelfritt glas på Torsby Glasmästeri. Den svarta trädkroken är från en strand uppe i skogen där jag kommer ifrån. Murgrönorna stod ute på min balkong men fick komma in förra hösten och lär nog få stanna inne. Mattan är antik och ett auktionsfynd (400 kr) Krukor och lamm är också auktionsfynd.

Det här är mitt favorit ”stilleben”. Inramningen är ett tidningsomslag och föreställer en tjej som åker skidor nerför Sacre Coeur i Paris. Ska nog dock ge den en annan, mer passande ram.

Den stora världskartan på väggen är enorm och en riktig barriärbrytare. Alla har alltid något att berätta om något land de varit i. Ingen tror mig men den är inköpt på Ikea.

Soffan i mitt vardagsrum är inköpt speciellt för det här rummet. Jag letade i två månader. Den skulle ha vissa kriterier och inte kosta för mycket. Jag besökte varje soffbutik i hela Värmland med omnejd men hittade den faktiskt på Sunne Möbelaffär.

Jag ritade den själv. Den skulle vara social och ha två öppna ”avslut”. Man ska kunna sitta i tre olika väderstreck och fortfarande ha ryggstöd. Den skulle inte vara för djup utan man ska kunna sitta i den och ha benen nere samtidigt som man har ryggstöd. Den skulle inte vara för mjuk utan lagom hård. Ryggen skulle vara ganska hög. Dessutom skulle färgen vara sådan att den skulle passa till både grått och brunt. Voila! Där har ni min soffa.

Soffbordet har jag lånat från mamma för jag har fortfarande inte hittat ”the one” än. Bokhyllorna är Billy med glasdörrar.

På ena väggen har jag en tavla av min favorit”brud” Sarah när hon gifter sig. Till höger har jag hängt upp målat trollhassel och jag har belyst det hela med en liten tavellampa och trollhasslet skickar spännande skuggor längst med väggarna.


B

Det här ett teak linneskåp jag köpte för 6 år sedan på auktion och jag gav 50 kronor för det (det var innan 50-tal hade blivit hett) Jag har alltid avgudat det, även om det egentligen inte passar in i ett 1800-tals hus.

Tavlorna är fotografier tagna av mig. De gav mig högsta betyg av en lärare jag hade på fotoskola i Sydafrika så jag har en speciell relation till dem. De är väldigt ”tysta” men ger mig så mycket energi och tro.

Det var allt från inredaren Helena idag. Nästa gång får ni besöka mina toaletter, köket och kontoret.

Hus

Grevinnan på slottet


Grevinnan på slottet, det är jag det. Låt mig presentera Gården Kajshea, som ligger på gamla Kajshea i Torsby.

Väldigt centralt men ändå precis i utkanten av samhället. Det var verkligen inget hus som jag tänkt mig men ibland spelar ödet en lott och slumpen för samman människor som gör affärer, så det blev en 1800-tals pampig herrgårdsliknande byggnad för mig. Vad vill ödet egentligen tala om för mig?
”Slottet” är byggt 1871 som Torsbys första sjukhem. Det är tjusigt värre, 360 kvadratmeter stort och grundligt renoverat år 2000 och fram till idag. 3-4 meter i takhöjd. Bergvärme insatt för 1,5 år sedan. Allt är så tipptopp så jag behöver inte ens tapetsera om.
Nu undrar ni förstås hur jag kan ha råd att köpa ett litet slott, men eftersom jag är en ekonomisk tjej har jag tänkt på allt. Huset inrymmer nämligen tre lägenheter så jag har en inkomst på det. En fyra och en tvåa på bottenplan som är mycket tjusiga med fyra meters takhöjd och fönster ända upp i taket. Just nu hyrs de ut till två sköna och ordentliga ungkarlar i sina bästa år, man kan säga att jag fick två trevliga ungkarlar på köpet och båda har lovat mig att köra mig i ilfart till BB ifall att Jögga skulle vara på jobbet.
På övervåningen bor alltså jag på ca 180 kvadrat. Jag har alltså blivit hyresfastighetsägare. En del har höjt ett varnande finger därför att jag inte riktigt har koll på toalettstopp och snöröjning, men jag har inte varit rädd för att lära mig och med tanke på att vi redan har ca 45 toaletter på campingen så kanske 5 toaletter till inte skadar. Dessutom har syrran också ett hyreshus så vi har stort stöd hos varann.

Man måste iallafall prova olika saker i livet för det är först när man fått en erfarenhet om något som man kan uttala sig om det. Det är min filosofi, att säga ”been there, done that”. Ni fattar.

Ni är välkomna hem till mig precis när ni vill. Jag har flera gästrum och ett härligt fotorum. Dessutom lovar jag roliga fester med mycket champagne och trocadero, men först ska jag bara jäsa magen lite till.

Hus, Inredning, inspiration, Mat, Mitt hus

Room with a view

Nu börjar allt kännas mycket bättre men det har säkert med vädret att göra. Att se solen i ett gnistrande -12 minus gradigt landskap är vad man behöver under den mörkaste tiden på året. Det sätter iallafall fart på min energi.
November i Värmland brukar bjuda på snitt 54 soltimmar, i år sken solen 17 timmar. Kanske inte konstigt att man kände sig dränkt i ett mörkt täcke som verkade tjockare än 10 mörkläggningsgardiner.

___________________________

Iallafall, det det enda jag hittentills fått riktigt Helena-ordning på i vårt hus är hallen, så jag tänkte bjuda på bilder från trappan och den fina ljuvliga utsikten från vardagsrumfönstret.

Ni ser att jag hittade lampan som jag efterlyste och den hänger fint över trappan. Väggarna är prydda av franska tidningsomslag från sekelskiftet som jag hittade på världens största loppis i Paris.
Ikväll har jag haft hela min familj på tre rätters. Kändes bra att inviga köket.
Till förrätt åt vi underbara köttiga färska kokta kronärtskockor med smör (gick hem hos syrrans 5-åring, spännande sätt att äta mat på och sitta och plocka med fingrarna), till huvudrätt blev det ekologiska lammracks med ljummen grönkålssallad toppad med tomat och chevre, till det potatis och cognacsås (redd med dinkelmjöl, då det var det enda vi hade, rekommenderas)
Till dessert blev det en klassisk fruktsallad med granatäpple, apelsin, ananas, banan, clementin, kiwi och äpple. Kort sagt tog jag allt jag fann i fruktskålen. Serverade det med krämig vaniljglass.
Med ens känner jag att vårt hus kommer till sin rätt när jag får bjuda på middag för det är verkligen det jag är allra bäst på.
Under middagen kom vi fram till att det är järn jag saknar då jag somnar precis överallt och hela tiden. Järnbrist är ett klassiskt graviditetssyndrom och plötsligt känner jag att min deppiga gråa håglöshet har fått motstånd. Nu ska det kokas i järngrytor och drickas blutsaft. Dessutom har jag en underbar helg att se fram emot i Rattsjöberg. Gudarnas gåva till mig och dit jag ska flytta när jag blir stor. Vi ska cykla, glögga, spela, elda och umgås.



Hus

Flyttat

Har flyttat in i mitt nya hus. Har väntat på det hela hösten. Lyckokänslan vill inte riktigt infinna sig. Går vilse bland de stora rummen och hittar inte riktigt hem. Men det kommer nog. Flyttkartonger överallt.

Det är hur jobbigt som helst att flytta, jag inser att jag hatar att flytta. Det är som en slags kris. Ett slags nytt liv som ska börja. Förvirrande. Paradoxalt. För samtidigt som det är otroligt tjusigt och stort och högt i tak så känner jag mig lite förvirrad och ensam. Men natten är alltid som mörkast precis innan gryningen. Det har jag lärt mig. Det är ju den enskilt största privata affär jag gjort i mitt liv så det är självklart att jag ska känna mig lite skakis.

Det tar nog några dagar till att komma till ro med tavlor och lampor och lådor och packningar och energier och sedan kommer jag nog finna mig tillrätta. Då kommer jag ta lite bilder på mitt tjusiga hus.

Hus

Mitt hus

Vet ni vad: jag har köpt mig ett hus!

Ett flott hus som egentligen är för flott för mig men när man låter ödet bestämma tar det ibland vägar som man själv inte hade tänkt sig. Nu vill ödet att jag ska bo flott. Egentligen kanske jag är flottare än vad jag själv förstått. Men jag kommer fortsätta vara jag ändå även om jag bor flott.

Jag har letat hus ett tag. Ett hus som har plats för drömmar och skapande och tid och gästrum. Som har plats för stort middagsbord. Ett hus som har plats för mina kameror och blixtar och min fina familj. Men inte ett hus som tar bort mina resor genom höga amorteringar och alltför höga boendekostnader. Husen ute på marknaden blir hiskeligt dyra nu så jag hade nästan gett upp hoppet när huset istället kom till mig.

Mitt hus fick allt det där jag ville ha och samtidigt inte alls.

________________________________________

-Det blev inte ett knarrigt sekelskifteshus med munblåsta fönster och glaspunchveranda där jag skulle sitta och vara shabby chick med spetsklänning och lockar i håret.

-Det blev inte heller ett bastant träfärgat timmerhus á la chalet med öppna spisar och med grästak på en skogsluttning och med naturtomt så man slipper klippa gräs. Ett sådant hus som jag egentligen vill bo i och som skulle passa min naturnära indianspirit


-Inte heller blev det ett vitmålat funkishus med stora fönster där mina Josef Frank-detaljer skulle platsa in och där Jögga skulle trivas som fisken i vattnet med minimalism och öppna ytor.

_____________________

Mitt (vårt) hus blev något helt annat än de bilderna här ovan.

Något mycket speciellt.

Man kan inte kämpa mot världens vilja eller ödets sätt att föra samman saker. Det var både säljarna och jag överens om. Att tro på ödet är fint och låta saker få komma till en av sig själv är något mycket märkligt och vackert. Att se på livet på det där sättet får en att bli lite andlig i en grå vardag.

Men husägare är jag. Inflyttning sker den 1:a december och då lovar jag att visa bilder. Ni kommer kanske komma på fest? Ni kommer häpna över mitt hus.