Hästar

Slutet gott, allting gott

I min brevlåda häromdagen låg en bok. ”Hästen, samhället och lagen” av advokat Lars Deckeman. Längst fram gick att läsa ”Till Helena från författaren”.

Tack. Min egen Robin Hood.

Torsby Ridklubb gick tillslut med på förlikning. Jag får mina pengar tillbaka, lite skadestånd och de hämtar hästen.

Eftersmaken av den här historien är inte speciellt söt. Det tog 4 månader, väldigt mycket vilja och tid och hela tiden kände jag mig ensam mot hela den där ridklubben. Det hade varit bättre om det hade varit en ridklubb långt borta.

Det kostar på att slåss för sin sak.

Till synes och sist handlar det om ett levande djur som handelsvara. Det har en sorglig nyans över sig att det behövde ta så lång tid. Jag visste att jag hade rätt hela tiden och det hade de också förstått om de klivit ner från sina höga hästar.

Hästar

My kind of lawyer

Jag och min advokat börjar bli bundisar. Jag känner en enorm vördnad för honom på flera sätt. Han har tillochmed gjort mig intresserad av juridik.

Jag frågade honom om vi kunde ta all kontakt mailväg istället för snigelpost och då svarade han mig att det skulle ta alldeles för lång tid därför att det är hans sekreterare som skriver åt honom då han pratar. Jag fann detta charmigt.

Jag ser framför mig hur han går runt med stora steg i ett stort rum med tjock persisk matta. Han bär mörk kostym och han har händerna bakom den raka ryggen och han berättar för sin sekreterare med mörk stämma vad hon ska skriva ner med sina flinka fingrar. Hon har säkert rött hår och hornbågade glasögon och hon doftar av chanel #5 och hennes skrivbord är av ek och på väggarna hänger diplom och utmärkelser som de samlat på sig genom åren genom att vara Sveriges svar på Robin Hood, kanske Sveriges bästa hästadvokat.

När allt är över ska jag avslöja hans namn och rekommendera hans böcker.

Hästar, Natur, Porträtt

Det Ekermannska-vemodet

Jessica Ekermann har tagit dessa bilder på mig och Galliana. Jessicas bildspråk ger mig gåshud och har alltid gett mig gåshud.

Det är som om hennes bildspråk sjunger om vemod, sorg och längtan. Hon har det där i sig när det kommer till bildspråk.

Hästar

Söta, söta du.

Anonymous sa…

hej helena jag satt och googlade på goggle med skolarbete,kom på att du har en hemsida ,vilka vackra bilder du har tagit på Galiana.hoppas du trivs med henne ,det gör jag med min häst. hoppas vi ses någon gång…..vad har ridskolan gjort mot dig ,,,,du som är så trevlig kan väll inte gjort något dumt,,,jag tar med mig min dit på torsdagar och det går bra för oss tycker jag iallafall,,,,,,synd att du inte är kvar där..vilka vackra bilder du tar,,,,,,

SVAR:

Söta, söta du! Tack då jättemycket för din kommentar. Vad roligt att det går bra för dig och din häst.

Galliana är en jättevacker häst och jag älskar att fotografera henne och jag älskar att rida henne. Men hon är framavlad för att hoppa höga hinder eller gå och sträcka på sig i vackra galoppombyten på ridbanan så hon kräver mycket ridning och rörelse för att inte vara alltför jobbig att ha och göra med. Dessutom är hon ju fux och en ”real lady”.

Jag betalade dyra pengar för henne och tre månader efter att jag köpt henne får jag reda på att hon är 3 år äldre än vad det står på hennes pass. I hennes prisklass kanske det är en värdeminskning med 10 000-15 000 kronor och det hade jag inte riktigt räknat med.

Jag köpte henne som 14-åring och nu fyller hon alltså snart 18.

När jag fick reda på det grät jag floder. Jag kände mig så lurad, kränkt och rejält blåst. Jag hade redan betalt överpris för henne så att hon blev tre år äldre var för mig en riktig chock.

Jag köpte henne också av människor som jag litade på och kände förtroende för så när jag berättade för dem om att hennes riktiga papper kommit fram och att hon blivit tre år äldre fnös de åt mig och sa att jag fick skylla mig själv.

Jag kände mig illa behandlad. Får jag verkligen skylla mig själv?

Det tyckte inte min hästadvokat.

Häst köpt från en näringsidkare går under konsumentsköpslagen.

Så Galliana kommer eventuellt att komma tillbaka på torsdagar 18.00. Det gör dock inte jag. Det är jag ganska ledsen över men det gäller att se skillnad på vänner och vänner.

Och vad man gör och inte gör. Och när det kommer till kritan så är det viktigaste av allt hur man behandlar varandra.

Det tar 10 år att få ett bra rykte men 10 minuter att få ett dåligt.

Jag önskar dig och din häst allt gott.

Bilderna i det här inlägget är tagna av Jessica Ekermann.

Hästar

Lady in red is dancing with me…

Idag när jag fotograferade Galliana med Lina på ryggen förstod jag vad jag alltid älskat hos den här hästen… hon måste ha varit min älskarinna i mitt tidigare liv.

Hästar

Lady in red is dancing with me…

Idag när jag fotograferade Galliana med Lina på ryggen förstod jag vad jag alltid älskat hos den här hästen… hon måste ha varit min älskarinna i mitt tidigare liv.

Hästar

Beslutsfattande

Det är ett väldigt ståhej i mitt inre när jag jobbar på min andra hemsida. Jag vet inte om jag ska lägga bilderna två och två i grupperingar som par eller en och en…jag tror jag tycker att bilderna förstärks i par men jag är inte helt säker. Sedan vet jag inte vilka kategorier jag ska ha, ska hästar ligga under ”porträtt” eller ”hästar” rätt och slätt? De är ju faktiskt rena hästporträtt..

Det gäller att ha en beslutsamhet och någonstans läste jag att om man har lätt för att fatta beslut så har man en bra självkänsla. Då vågar man lita på sig själv och ens egna beslut.

Så för att lära sig fatta beslut på ett enkelt sätt krävs det att man skaffar sig en stark självkänsla, som inte är samma sak som självförtroende. Finns det nån livscoach där ute som har någon några tips på bra övningar som ger stark självkänsla och därefter starkt beslutsfattande?

Hästar

Kärlek som inte går över

I torsdags var jag och red i min ridgrupp igen. Min söta ridlärare Verona hade satt min ridgruppskompis Marie på min häst Galliana. Det är ju inte min häst, men för en månad sen höll det på att bli det men pga av ekonomiska angelägenheter var jag tvungen att avstyra köpet. Sedan dess har jag inte varit stallet och inte sett Galliana.

Jag blev förvånad över min reaktion då jag åter kom dit.

Hjärtat slog volter och jag kände en våg av svartsjuka svälla upp inom mig då Marie satte sig upp på min stolta hannoveranare. Hela ridlektionen spenderade jag åt att spana på Marie och Galliana som övade på gallopskänklar och sidvärtsövningar.

Jag kunde inte koncentrera mig på något annat än att stirra på min vackra, vackra häst. Hon rörde sig vackrast av dem alla med svansen högt i vädret och nacken krökt.

Det är så nära, jag har hittat min häst så egentligen vet jag inte vad jag tvekar på. Jag har letat i gömmor och under madrassen för att kunna skramla fram pengar. Hon är bara min babe, så är det.

Jag har en längtan.

Vissa av mina familjemedlemmar säger att jag ska nöja mig med den här blå hästen här under. Det kan jag ju inte. De säger att jag ska använda min fritid och mina pengar på resor, klänningar, strapatser…men jag har ju inte gjort något annat de senaste 10 åren…..jag vill lära mig vad det verkligen innebär att rida. För att nå dit måste jag nog skaffa mig en häst.