Inatt blev världen en fattigare plats att vara på.
Min vän Erik omkom i en lavinolycka i norska Breidalen.
Det var inte så att vi sågs ofta längre, men ändå var han en av de viktigaste personerna som funnits i mitt liv. En människa som verkligen satte avtryck. Om jag var tvungen att placera de sju viktigaste personerna i mitt liv så skulle han vara en av dem.
När jag fick nyheten kände jag: nej, inte Erik, ta vem som helst men inte Erik.
_____________________________
Jag sörjer denna gudomliga människa som berört jorden med sin närvaro. En snäll människa som alltid satte friheten och adrenalinet i främsta rummet. Som valde bort ett konventionellt liv med jobb och familj för friheten. En människa som tog tanken på allvar och gjorde verklighet av sin filosofi. En man som levde för utmaningen, skidorna och de stora bergen.
Vila i frid Erik. Det finns säkert mycket puder där du är nu.
Alla mina tankar går till din familj.
Bilden är gammal. Från 1997. Det är jag och Erik och Björn som är ute och paddlar i en översvämning.
Senare:
Det var inte en lavin som tog Eriks liv.
Ännu senare:
Här är ett klipp där Erik inte syns så väl men hörs väldigt väl. Han pratar om prestation och om sina VM-guld. Han han har något på spåren där. Lyssna på en klok man.
