Humor, Jag och mitt hår, Viggo

Igår hos den stackars frisören

Jag och mitt hår har en speciell relation. Det är tjockt, mörkt och kraftigt som hos en häst. Jag klipper mig sällan, kanske sådär 1-2 gånger per år. Det fungerar ändå alltid som det ska. Det ställer alltid upp på mig. När jag väl går till frisören brukar allt gå snett. Ni som följt mig vet ju vad jag menar. Bättre att hålla sig därifrån.
Nu var det dock ett tag sedan jag klippte mig, närmare bestämt 10 månader. Så jag ringde upp en frisör jag inte varit hos tidigare (alltid skojigt att pröva ett nytt ställe) och bokade en tid. Att bara ta sig till frisören med en liten bebis är en historia i sig. Jag kom iallafall dit i tid. Viggo låg i bilstolen på golvet brevid mig och gurglade förnöjt på sin napp medans frisören tvättade mitt hår.
Jag slår mig sedan ner i frisörstolen och frisören börjar gå igenom mitt hår och kommer ungefär halvvägs på topparna då en kvinna som inte bytt frisyr och färg sedan 1988 (ni vet, en sådan där blondie med stripig permanent) kommer inspringandes in i lokalen och hon är väldigt arg. Det visar sig att hennes dotter som är med henne fått sitt hår blekt från mörkt till orangefärgat av min frisör.
Blondiekvinnan som inte bytt frisyr sedan 1988 skäller och skäller på frisören och tillslut går frisören med på en jämkning och de går till kassan för att boka ny tid åt dottern, prata inläggningar för att tona ner det orangea och allt annat mellan himmel och jord och de verkar bli sams.

Där sitter jag med mitt halva hår klippt. Viggo sitter i bilbarnstolen brevid mig och jag ser hur han börjar bli mer och ner frustrerad. Nappen går i ett. Minuterna går och frisören som var mitt uppe i klippningen av mig verkar inte besväras av att hennes kund får vänta med en bebis brevid sig.

Minuterna tickar. När 25 minuter har passerat sedan den arga kvinnan med 80-tals frisyren kommit in ser jag att Viggo inte orkar med mer. Snart kommer han brista ut i ett tjut. Då har jag spenderat en timme hos frisören och bara fått halva huvudet klippt. Så jag avbryter blondiekvinnan som inte bytt frisyr sedan 1988 och frisören i deras samtal och ursäktar mig med att jag har ett ärende hos revisorn (det är sant) och att jag inte har tid att vänta längre. Så med halva huvudet klippt hastar jag och Viggo ut från frisören med håret i en tofs.

Halva håret klippt. Kan ni tänka er.

Men det blev billigt iallafall.

1 reaktion till “Igår hos den stackars frisören”

  1. miss cloudberry säger:

    men vad snabbt det växer!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *