Wulf. Hämtade från Aftonbladet.
Humor
Vi placerar våra pengar olika
Jag: Shit, jag fick 1400 kr för Odd Molly-sjalen ”scarf scarf” på Tradera.
Han: 1400, oj oj, vad köpte du den för då?
Jag: 1000 kronor.
Han: Vad sa du att du hade köpt den för sa du?
Jag: Jo, jag köpte den här sjalen för ett år sedan för 1000 kronor.
Han: Har du köpt en sjal för 1000 kronor!!!!
Jag: Ja, men jag fick ju 1400 kronor för den nu ett år efteråt på Tradera så det var ju ett bra köp. Bättre än aktier.
Han: Men det rättfärdigar väl inte ett sjalköp för 1000 kronor! Man kan väl inte gå och köpa en sjal för 1000 kronor?
Jag: Näe, det kanske man inte kan men nu har jag gjort det och jag har sålt den och fått 1400 kronor för den så det så.
Jag älskar Odd Mollys andrahandsvärde.
Anders och Lena
Anders och Lena är gamla vänner till mig. De gifte sig i juli månad. De är lite som en Urban Outfitters affär. Väldigt trendiga, chickt retro, lite finurliga och påhittiga med sin humor, skatebohemvintage och alltid omgivna av vänner och väldigt mycket peace, love & understanding. Jag såg det här som en chans att få låta min ande få vara fri.
Om jag inte hade ammat hade jag och min kamera definitivt varit med på festen (festen som slutade 11.00 dagen efter och som exakt hela byn har pratat om hela sommaren. Bandet (Top Cats) som slutade spela 05, städerskan som kom på morgonen och som fick gå hem igen därför att festen fortfarande pågick. Underbart)
Puss. All lycka till er.// Helena H
Anders och Lena
Anders och Lena är gamla vänner till mig. De gifte sig i juli månad. De är lite som en Urban Outfitters affär. Väldigt trendiga, chickt retro, lite finurliga och påhittiga med sin humor, skatebohemvintage och alltid omgivna av vänner och väldigt mycket peace, love & understanding. Jag såg det här som en chans att få låta min ande få vara fri.
Om jag inte hade ammat hade jag och min kamera definitivt varit med på festen (festen som slutade 11.00 dagen efter och som exakt hela byn har pratat om hela sommaren. Bandet (Top Cats) som slutade spela 05, städerskan som kom på morgonen och som fick gå hem igen därför att festen fortfarande pågick. Underbart)
Puss. All lycka till er.// Helena H
Varning för åska
Natten då 6800 blixtar uppmättes i Värmland under 1 1/2 timme låg jag och Viggo och några kompisar och skakade i våra sängar av rädsla. Rummen lystes skräckscensaktigt upp och det blev nästan dagsljus av alla blixtar. Jag har då aldrig i hela mitt liv varit med om sådant åskoväder, men det var ju ingenting i jämförelse med vad mamma och pappa var med om.
De hade i godan ro rott ut i båt till sitt smultronställe den lilla ön Kärringholmen i Mangsjön för att bo i vindskydd under tallarna, bada och sola på den fina sandstranden och se solen gå ner bakom bergen. När åskovädret började var det försent för att ro tillbaka, så där låg de i regnet, mitt ute i en sjö och försökte krampaktigt hålla sig torra alltmedan det värsta åskovädret i mannaminne dansade ovanför deras huvuden. Vilket skådespel.
Glitter
Imorse kl 05.30 gjorde Jögga iordning sig för att gå till jobbet. Han tog en hårspray han fann i min hylla som han inte använt tidigare och sprayade sin frisyr (som är på utväxt) Han skyndade sig senare iväg till jobbet. Idag som säljcoach i sydvästra Värmland.
Kl 13.30 idag ringde han från toaletten (jag hörde hur det ekade) och ropade frågade vilken typ av spray han egentligen använt, för hela håret glittrade i rosa glitterstänk.
Jo då, Jögga hade använt min 10-åriga guddotter Alvas glitterspray som hon glömt här efter sin födelsedagsfest. Åh vad vi skrattade.
Snacka om fåfäng säljcoach (måste hans medarbetare tänka)
Igår hos den stackars frisören
Jag och mitt hår har en speciell relation. Det är tjockt, mörkt och kraftigt som hos en häst. Jag klipper mig sällan, kanske sådär 1-2 gånger per år. Det fungerar ändå alltid som det ska. Det ställer alltid upp på mig. När jag väl går till frisören brukar allt gå snett. Ni som följt mig vet ju vad jag menar. Bättre att hålla sig därifrån.
Nu var det dock ett tag sedan jag klippte mig, närmare bestämt 10 månader. Så jag ringde upp en frisör jag inte varit hos tidigare (alltid skojigt att pröva ett nytt ställe) och bokade en tid. Att bara ta sig till frisören med en liten bebis är en historia i sig. Jag kom iallafall dit i tid. Viggo låg i bilstolen på golvet brevid mig och gurglade förnöjt på sin napp medans frisören tvättade mitt hår.
Jag slår mig sedan ner i frisörstolen och frisören börjar gå igenom mitt hår och kommer ungefär halvvägs på topparna då en kvinna som inte bytt frisyr och färg sedan 1988 (ni vet, en sådan där blondie med stripig permanent) kommer inspringandes in i lokalen och hon är väldigt arg. Det visar sig att hennes dotter som är med henne fått sitt hår blekt från mörkt till orangefärgat av min frisör.
Blondiekvinnan som inte bytt frisyr sedan 1988 skäller och skäller på frisören och tillslut går frisören med på en jämkning och de går till kassan för att boka ny tid åt dottern, prata inläggningar för att tona ner det orangea och allt annat mellan himmel och jord och de verkar bli sams.
Där sitter jag med mitt halva hår klippt. Viggo sitter i bilbarnstolen brevid mig och jag ser hur han börjar bli mer och ner frustrerad. Nappen går i ett. Minuterna går och frisören som var mitt uppe i klippningen av mig verkar inte besväras av att hennes kund får vänta med en bebis brevid sig.
Minuterna tickar. När 25 minuter har passerat sedan den arga kvinnan med 80-tals frisyren kommit in ser jag att Viggo inte orkar med mer. Snart kommer han brista ut i ett tjut. Då har jag spenderat en timme hos frisören och bara fått halva huvudet klippt. Så jag avbryter blondiekvinnan som inte bytt frisyr sedan 1988 och frisören i deras samtal och ursäktar mig med att jag har ett ärende hos revisorn (det är sant) och att jag inte har tid att vänta längre. Så med halva huvudet klippt hastar jag och Viggo ut från frisören med håret i en tofs.
Halva håret klippt. Kan ni tänka er.
Men det blev billigt iallafall.
Igår hos den stackars frisören
Jag och mitt hår har en speciell relation. Det är tjockt, mörkt och kraftigt som hos en häst. Jag klipper mig sällan, kanske sådär 1-2 gånger per år. Det fungerar ändå alltid som det ska. Det ställer alltid upp på mig. När jag väl går till frisören brukar allt gå snett. Ni som följt mig vet ju vad jag menar. Bättre att hålla sig därifrån.
Nu var det dock ett tag sedan jag klippte mig, närmare bestämt 10 månader. Så jag ringde upp en frisör jag inte varit hos tidigare (alltid skojigt att pröva ett nytt ställe) och bokade en tid. Att bara ta sig till frisören med en liten bebis är en historia i sig. Jag kom iallafall dit i tid. Viggo låg i bilstolen på golvet brevid mig och gurglade förnöjt på sin napp medans frisören tvättade mitt hår.
Jag slår mig sedan ner i frisörstolen och frisören börjar gå igenom mitt hår och kommer ungefär halvvägs på topparna då en kvinna som inte bytt frisyr och färg sedan 1988 (ni vet, en sådan där blondie med stripig permanent) kommer inspringandes in i lokalen och hon är väldigt arg. Det visar sig att hennes dotter som är med henne fått sitt hår blekt från mörkt till orangefärgat av min frisör.
Blondiekvinnan som inte bytt frisyr sedan 1988 skäller och skäller på frisören och tillslut går frisören med på en jämkning och de går till kassan för att boka ny tid åt dottern, prata inläggningar för att tona ner det orangea och allt annat mellan himmel och jord och de verkar bli sams.
Där sitter jag med mitt halva hår klippt. Viggo sitter i bilbarnstolen brevid mig och jag ser hur han börjar bli mer och ner frustrerad. Nappen går i ett. Minuterna går och frisören som var mitt uppe i klippningen av mig verkar inte besväras av att hennes kund får vänta med en bebis brevid sig.
Minuterna tickar. När 25 minuter har passerat sedan den arga kvinnan med 80-tals frisyren kommit in ser jag att Viggo inte orkar med mer. Snart kommer han brista ut i ett tjut. Då har jag spenderat en timme hos frisören och bara fått halva huvudet klippt. Så jag avbryter blondiekvinnan som inte bytt frisyr sedan 1988 och frisören i deras samtal och ursäktar mig med att jag har ett ärende hos revisorn (det är sant) och att jag inte har tid att vänta längre. Så med halva huvudet klippt hastar jag och Viggo ut från frisören med håret i en tofs.
Halva håret klippt. Kan ni tänka er.
Men det blev billigt iallafall.
Charmören och isbjörnen Isabella på äventyr
I lördags kväll fick vi i kvinnohuset (där vi bor) besök av isbjörnen Isabella och charmören Alfred. Vi hade en rolig förfest med dem.
De vart så himla populära överallt de gick under kvällen för de utgjorde ett mycket exotiskt inslag bland alla monster och spöken.
Här har Isabella hittat självaste catwoman på en fest som liknade ”From Dusk to Dawn”. Isabella var ett oskyldigt inslag och skyndade sig snabbt därifrån.
Charmören fann sig en läckerbit som blev lite kär.
Ännu flera läckerbitar.
Isabella gosade i soffan .
Det gjorde charmören också.
Frisören Joakim kammade pälsen på Isabella litegrann.
Rapport från fest och bröllopsmässan
Kunden: vi skulle gärna vilja ha dig som fotograf i Dalarna den 3 april.
Jag: Men visst, inga problem, ska ta upp almanackan.
Få se, jag är ledig den 3:e april 2010 så ja det går fint. Ooops förresten, kom på att jag föder den 22 mars.
Vilken tur att jag kom på det!
Vi fick ett gott skratt. Ibland glömmer man bort.
— Postat från min telefon