Fröknarna Fräs, Kärleksstigen, Konst, Torsby Camping, Torsby Camping Fröknarna Fräs, Vänner, Värmlandstips

Konst på kärleksstigen

I somras gjorde vi något riktigt spännande. Vi anordnande en konstpromenad i ett ”vilt” område i anslutning till vår restaurang Fröknarna Fräs
Det blev väldigt vackert. Anledningen till att jag inte berättat om det tidigare är för att allt blev så intensivt och jag jobbade så mycket.  Den senaste veckan har jag dock suttit och slutfört allting. 
Det ska skickas in papper, samlas kvitton, bokföras, sammanställas…ja, allting sådant som egentligen är ganska svårt tycker jag. Administrativa saker är helt enkelt inte min starka sida. Det är rätt paradoxalt för när jag väl sätter mig med så är det ju inte så farligt utan nästan lite spännande. 
Så nu när jag satt med bilderna och siffrorna blev jag så himla lycklig och stolt, för det var första gången som jag anordnade en RIKTIG konstutställning. Med bidrag, konstnärer, annonser och vernissage. Och jag gjorde det helt på mitt sätt.
Med tvärvetenskap. Mixade sammanhang. Mixade material. 
Med finkultur och fulkultur i samma rum. 
Det viktigaste jag vet. Avväpnandet av elitismen. Konsten till folket.
Sara hade broderat fint, ett av verken i korsstygn. Här är originalet. Det ”lättsamma”.
och Sara var gravid och så himla fin. Det var hon och jag som satte upp alla bilder. Hängde i träden och gick på stegar. Det tog typ tio timmar men det var underbart.
När Sara inte hänger konst i träden skriver hon världens bästa barnböcker (blandannat)
Sen var det Nettich, som jobbar med grafitti och allt möjligt. Hon är den ”moderna” av oss. 
Ser konsten som en navelsträng från sig själv. Som utvecklar. Leder ut. Förnyar. Läker. 
Terapeutiskt.
 Hennes fylliga, suggestiva och färgstarka verk fick hänga i ett mörkare, mer otillgängligt område. Med granar och rötter som klättrar nerför branta stigar och rätt ner i vattnet.
Sen var det Anki
Sköna, svala, passionerade Anki. Som behärskar allt. Som lever och målar mer och bättre än någon annan jag känner. Hennes Älva blev mycket omtalad.
Sen är det jag då, som studerar människan i naturen. Helst naket. 
Och här står vi alla, under min ”woman in nest”. 
Vi hade vernissage och det kom ett 50-tal människor
och vi blev fotograferade
och vi skrattade mycket
och det fanns en mystisk dramaturgi i promenaden med hjälp med trummor (Tack Makhosi)
Möten och samtal ägde rum.
Konsten hängde i två månader och förutom denna konstpromenad hade vi även konstperformance på scen.
Ja, det var en väldigt spännande erfarenhet. Jag är så tacksam att få ha dessa fantastiska människor runt mig.
Så här såg inledningen ut: 
Konst på Kärleksstigen
Länge har en önskan om att få smycka kärleksstigen på funnits. Ett fint område på campingen som länge varit igenvuxit och lite bortglömt och som mest med tiden använts som hundpromenad. Så genom ett samarbete med Almi kunde vi genomföra en tillfällig sommarutställning. Med devisen om att GRÄV DÄR DU STÅR kontaktade jag tre föredetta Fröknarna Fräs som på ett eller annat sätt använder konst som uttrycksmedel.

Vi träffades en regnig lördagskväll i början av juni och funderade på en gemensam nämnare som kunde binda oss fyra ihop. Vi kom fram till att det handlade om rötter, både naturella, fysiska och mentala . Vi gav projektet namnet ROTSYSTEM. Så satte vi igång att arbeta på varsitt håll. Fotograferade sedan våra verk och tryckte upp dem på UV-beständig väv.

Resultatet blev fantastiskt.

Det blev en process som lärde oss mycket, framförallt om tid, handling oh långvarig vänskap. Men också om hur man skapar rum.

Jag hoppas att promenaden på kärleksstigen kommer att ge dig någonting. Dessutom hoppas jag att detta är början på något mycket större. Vi är nog faktiskt den första campingen i hela Sverige att erbjuda en konstpromenad utomhus.

Helena Henriksson 11/7-2012

Så vilka är vi:

Anki Yafele: Den mest ”riktiga” konstnären av  oss fyra. Målar och har alltid målat men satsade ordentligt för några år sedan. Olja, akryl, tusch, akvarell hör till hennes kunskapsområden.

Anki utforskar identitet, inre och yttre landskap och resor. Porträtt och möten.Ni kommer bara att få se mer av henne. Hon har ett långt ursprung med Fröknarna Fräs. Bor och verkar i Sunne.

Nettich: Har i hela sitt liv utforskat konsten men började för några år sedan att närma sig spraymålningen (graffiti). För Nettich är konst som uttrycksform en absolut nödvändighet för överlevnad och fungerar som terapi. Hon är utbildad pedagog och bor och verkar på västkusten. Hennes ursprung som en av Fröknarna Fräs tog sin början 1994 när hon skopade glass en varm sommar. Hon lider fortfarande av handledssmärta då Fröknarna Fräs denna sommar slog glassrekord (och ni som skopat 100-tals liter glas vet vad vi menar)Hon jobbade även på Fröknarna Fräs 1998.

Sara Berg: Är en livskonstnär som inte vill kalla sig konstnär men som i hela sitt liv sysslat med konst och politik. Med ord, text, barnböcker, drama, dans och handarbete.

Hon jobbade med Fröknarna Fräs 2004.

Hennes bidrag till Rotsystem är de handarbetade verken (husvagn i korsstygn) som från början är 30 cm långa.

Sara är utbildad dramapedagog och bor och jobbar i Stockholm.

Helena H: Fotograf som driver Fröknarna Fräs (blandannat). Har gjort en lång resa i fotografins namn. Jobbar med naturen och människan som utgångspunkt. 

Alva, Frihet, Outfits, Personligt, Torsby Camping Fröknarna Fräs

Sånt vi gör på söndagarna

Så hände det sig så att vi hade en sådan otroligt fin söndag (som tyvärr slutade på akuten för lille Viggo) men vi firade en speciell bröllopsdag som kommer få ett eget inlägg.

och vi hade det väldigt, väldigt mysigt hela familjen. Och världens bästa Alva var förstås med


och jag hade mina Pippi-skor på mig (det är jag och världens bästa NWT-journalist Fröken Sims som har exakt lika kom vi på en gång på en fest) och ja, alla som sa till mig att brösten skulle försvinna efter att man slutat amma har fel, jag väntar fortfarande på att de ska krympa men kanske får jag börja träna också. Har lovat mig själv att hamna i inre och yttre fysisk balans när huset är färdigt.

så började vi leka på stranden, jag och mina bundsförvanter
och himlen var kusligt vacker och vattenytan alldeles vodkablank
och Markus och Alva övade gamla skejtarmoves (eller nåt)
och vi gosade och mös
och dansade och hoppade

fin plats alltså.

Tänk att ha en sådan här underbar guddotter. Det är riktigt lycka.
Och lille Viggo ja, han trillade på studsmattan och slog i ett ben och vi har varit alldeles utom oss av oro, för det är verkligen inte lätt när de är så små och inte kan förklara vart det gör ont. Vi har besökt både vårdcentralen, akuten och röntgen och han har suttit alldeles stilla en hel dag.  Jag ber till gudarna att han ska hoppa upp imorgon och springa och sjunga precis som vanligt. Så nu håller vi tummarna för det. 
Torsby Camping Fröknarna Fräs, Vänner

Världens bästa Markus

Jag har fyra män i mitt liv som är mycket viktiga för mig. Jag har ju fler underbara män runt mig på olika sätt men dessa är de viktigaste. Det är min kille Jögga, min pappa Bengt, min son Viggo (fast han är ju ingen man utan en liten pojke förstås) men sedan har jag Markus. Världens bästa Markus. Min kusin. Som följt mig genom hela livet. Som stått under mina vingar och mina åsikter. Min manliga kopia. Här ”vilar” han i vårt fönster.
På vintern bor han i Panama på sin båt och på sommaren bor han här, och jobbar som kock och kökschef på Fröknarna Fräs (vår restaurang) Som kock är han en riktig ’bucher’. Som gillar stekar, fonder kokta i fyra dagar och komplicerad kemimatlagning.
Nu har han kommit tillbaka och det värmer mitt hjärta. Jag tycker så mycket om honom. I Panama kallar de honom för Mr Sparrow, och det förstår man ju när man ser honom.
Gött att ha honom tillbaka, i hela fem månader jobbar vi ihop.
Så, nu vet ni alla singeltjejer vart ni ska hänga i sommar.

Mat, Torsby Camping Fröknarna Fräs, Vänner

Confession to make

Kan ni tänka er. I nästan 20 år har jag drivit café, hela mitt vuxna liv. Varje sommar sedan jag var 13 år har jag jobbat på mitt café vid Fryken som med tiden blev kallat för Fröknarna Fräs. I början sålde jag bara kaffe, dricka, glass och sockerkakor genom en liten lucka. Sedan byggde vi en restaurang och plötsligt blev jag typ krögare (vid 19 år ålder). Vi fick fullständiga rättigheter och ett nytt kök och det blev mer och mer utbyggt. Ja, det var ju inte bara jag utan även mina storasystrar, mina kusiner och mina vänner som var med.  Alla mina vänner har fått jobba där, frivilligt eller ofrivilligt.
Med tiden har alla utbildat sig och skaffat sig ordentliga året-runt jobb, och ja, jag, den yngsta i syskonskaran var den som blev kvar. Jag gissar själv att jag faktiskt kommer jobba där ända tills jag är en gammal, skröplig tant. Jag älskar mitt café.

Trots detta, här kommer bekännelsen, har jag aldrig bakat bullar. Inte i hela mitt liv, trots att jag älskar kanelbullar. Det är så konstigt. Jag har bakat morotskakor, kladdkakor, chokladkakor, marängtårtor, småkakor, citronpajer, äppelpajer, molusker, biskvier, sockerkakor, jag allt möjligt, men aldrig bullar.
Kanske för att alla andra gör det, kanske för att man måste vara precis (i fråga om mått, temperatur och tid) och det har ju aldrig varit min starka sida.
Men idag, imorse, bakade jag mina allra första kanelbullar, och de blev dödnygga, och jag är jättestolt. Jag fixade det. Jag kunde baka bullar! Det är som att ha bestigit ett berg eller nåt.
Stor känsla.
Ville bara delge min bravad.
Mat, Torsby Camping Fröknarna Fräs, Vänner

Confession to make

Kan ni tänka er. I nästan 20 år har jag drivit café, hela mitt vuxna liv. Varje sommar sedan jag var 13 år har jag jobbat på mitt café vid Fryken som med tiden blev kallat för Fröknarna Fräs. I början sålde jag bara kaffe, dricka, glass och sockerkakor genom en liten lucka. Sedan byggde vi en restaurang och plötsligt blev jag typ krögare (vid 19 år ålder). Vi fick fullständiga rättigheter och ett nytt kök och det blev mer och mer utbyggt. Ja, det var ju inte bara jag utan även mina storasystrar, mina kusiner och mina vänner som var med.  Alla mina vänner har fått jobba där, frivilligt eller ofrivilligt.
Med tiden har alla utbildat sig och skaffat sig ordentliga året-runt jobb, och ja, jag, den yngsta i syskonskaran var den som blev kvar. Jag gissar själv att jag faktiskt kommer jobba där ända tills jag är en gammal, skröplig tant. Jag älskar mitt café.

Trots detta, här kommer bekännelsen, har jag aldrig bakat bullar. Inte i hela mitt liv, trots att jag älskar kanelbullar. Det är så konstigt. Jag har bakat morotskakor, kladdkakor, chokladkakor, marängtårtor, småkakor, citronpajer, äppelpajer, molusker, biskvier, sockerkakor, jag allt möjligt, men aldrig bullar.
Kanske för att alla andra gör det, kanske för att man måste vara precis (i fråga om mått, temperatur och tid) och det har ju aldrig varit min starka sida.
Men idag, imorse, bakade jag mina allra första kanelbullar, och de blev dödnygga, och jag är jättestolt. Jag fixade det. Jag kunde baka bullar! Det är som att ha bestigit ett berg eller nåt.
Stor känsla.
Ville bara delge min bravad.
Top Cats, Torsby Camping Fröknarna Fräs, Vänner, Värmlandstips

Nu ringer ni och röstar

Mina kompisar, Top Cats, fantastiska Jon och Fredrik med crew tävlar i Melodifestivalen på lördag. 
3,3 miljoner tittare hade programmet i lördags. Jag hoppas de har is i magen. De är helt grymma. Jag har känt dem sedan de var riktigt små. Så snälla rara, ta upp telefonen och ring och rösta på dem på lördag så sätter vi Värmland och Torsby och rockabillyn på kartan. På riktigt. 
Dessa killar är söta som socker och har hjärtan som marschmallows. Jon har dessutom en utstrålning som slår det mesta. Tänk att dessa starquality grabbar spelar på vår restaurang Fröknarna Fräs varje år. Tänk, jag är riktigt stolt.
Barcelona, Personalresa, Resa, Torsby Camping Fröknarna Fräs

Barcelona personalresa

featuring:
Så jag förstås. Själva chefen.
Vi hade det så bra, precis sådär bra man ska ha det när man avrundar ett projekt. Säger adjö, tackar, utvärderar och berättar några extra hemligheter. Dessutom gjorde vi det i en smutsig, magnetisk, farlig, spännande, färgstark stad som Barcelona.
Ja, det här gänget är verkligen ett skönt gäng och vår avslutningsresa blev så bra.
Jag kommer sakna dem så mycket.
På återseende Fröknarna Fräs. Jag gråter inte för jag säger adjö varje höst och har gjort det sedan 1993 (då jag var 13 år och började driva mitt café)
Vi ses 2012 mina fräsiga små fröknar.
Barcelona, Resa, Torsby Camping Fröknarna Fräs, Vänner

Personalresa: Barcelona

Åh vad jag har letat efter den här klänningen. Den är verkligen en av de finare jag någonsin sett. Snittet, färgerna och tyget. Men den är helt omöjlig att få tag på. Finns liksom inte. Kanske om man åker till Spanien och går in på Flamencochics egna affärer (det går inte att handla i deras webshop som utlänning) så nu kanske jag får tag på en.
Jag tar nämligen med mig hela personalstyrkan på min restaurang Fröknarna Fräs och åker till Barcelona!!!  Jippie!!
Jag har bokat den här färgglada lägenheten belägen mitt på stranden Barceloneta till oss.
Jag hoppas att den är lika fin som bilderna säger, men vi ska mest sova där.
Annars ska vi förkovra oss i Kataloniens kultur, dricka fint vin, umgås. prata oss igenom sommaren. Diskutera, vad var bra, vilka är våra styrkor, våra svagheter. 
Så varvat med beachhäng, kultur, mat, träning ska vi alltså runda av sommaren och typ total-utveckla oss som personer och grupp. Jag tar med mig spelet Orangino (har ni spelat det, jag älskar det, riktigt bra för grupputveckling)
Jo, min strategi är få tillbaka dem till nästa sommar igen för det är alldeles för kostsamt att lära upp ny personal. Jag strävar alltid efter att de ska stanna i många går.
Eftersom vi gjort rätt billiga personalavslutningar de senaste åren (typ flottfärder) har jag samlat upp en liten buffert och ja, man kan åka till Barcelona från Karlstad 7 personer tur och retur för 4500 kr. Och det är ju typ mindre än en natt på Spa för oss sju.
Så Viva Barcelona!
Vi sticker redan på måndag och innan det ska jag hinna leverera alla som väntar på sina bilder!
PUSS mina vänner.
Torsby Camping Fröknarna Fräs, Vänner

Hos Sara och Nico

Hälsade på ett snabbt dygn hos Sara och Nico i Örebro. Det var första gången som jag åkte utanför Värmland med Viggo på nästan 10 månader!
Sara och Nico har fått ett förstahandskontrakt på en underbar stor och härlig funkislägehet mitt i stan med mycket grönt utanför fönstren.
och Nico (som jobbat på Fröknarna Fräs varje sommar i 5 år) har nu fått ett jobb som gymnasielärare på en friskola. Kommer aldrig få en bartender som honom någonsin igen.

och kockarna var förstås med

och Sara är verkligen en av de snyggaste tjejer jag känner.
Torsby Camping Fröknarna Fräs, Vänner

Hos Sara och Nico

Hälsade på ett snabbt dygn hos Sara och Nico i Örebro. Det var första gången som jag åkte utanför Värmland med Viggo på nästan 10 månader!
Sara och Nico har fått ett förstahandskontrakt på en underbar stor och härlig funkislägehet mitt i stan med mycket grönt utanför fönstren.
och Nico (som jobbat på Fröknarna Fräs varje sommar i 5 år) har nu fått ett jobb som gymnasielärare på en friskola. Kommer aldrig få en bartender som honom någonsin igen.

och kockarna var förstås med

och Sara är verkligen en av de snyggaste tjejer jag känner.